Aftonbladet – 12 november 1859, sida 2

Article Image
fästas såväl vid det mått af insigt i saken, som i allmänhet kan bibringas seminaristen, som äfven vid appareljens enkelbet och billighet. S. k. fristående gymnastik och kroppsöfningar i fria luften äro här nemligen all deles tillräckliga för ändamålet. Som allmcgens barn tidigt (vanligen före 15:de året) lemna skolan, blir det här en hufvuduppgift att äfven efter denna tid förskaffa dem pas-sande öfningar. Dessa skulle vara af: militär natur och tjena till förberedelse för beväringsexercisen. Att anskaffa instruktörer för detta ändamål, hvilka: under ett visst antal Sön dagsaftnar af året på lämplig samlingsplats öfvade söcknens ungdom från 15:detill 20:de året-i de enkläste evolutionerna och infanterivapnets begagnande; skulle icke stöta på någon oöfvervinnerlig: svårighet i ett land, der genom indelingsverketstamtruppernas manskap är temligen jevimt fördeladt öfver riket, så att på hvarje af dess 2,238 socknar komma i medeltal 10 inexercerade soldater. Det antal gevär, som för dessa öfningar behöfdes, kunde utan svårighet lemnas af staten och anförtros åt sockenämndernas vård. Öfningarne för landsbygdens ungdom mellan 13 och 20 år skulle visserligenvara af frivillig natur, men man hade gifvit den en eggelse att bevista desamma, om det stadgades, att den nu till två år utsträckta exercispligten för beväringen endast skulle träffa sådana ynglingar, som försummat de ifråga, varande förberedande öfningarne, äfvensom att ynglingar, hvilka flitigt bevistat desamma och ådagalagt håg för vapenyrket, skulle hos regementschefen rekommenderas till korporaler och utiderofficerare vid bevöringen. Det ligger i sakens natur, att: denna organisation, såvidt den beträffar landsbygden, icke genast skall kunna förete tillfrodsställande resultater. Institutionen behöfver sina år, för att mogna och bära frukt. Först när de unga generationerna växt upp och i sin ordning lemnat lärare åt folkskolan, har man att vänta i ögonen fallande gynnsamma resultater. Och detta ännu mer, sedan den militära hågen och bildningen, likasom de militära pligterna, blifvit allmännare genom den nya beväringsoch landtstormsinrättningen. Grunddragen till beväringens nya organisation äro i det. ofvan stående redan, gitna. Vi upprepa dem här. örberedande öfningar från de första skolåren intill tjugonde året. Städernas elementarskolor och öfriga med dem jemförliga eller dem kompletterande bildI ningsanstalter (fackskolor, universiteter o, s. v.), omfattande omkring fem procent af: den uppväxande ungdomen; lemna ämnen till beväringsbefäl. Ynglingar, som med betyg om genomgånIgen större eller mindre kurs i militärbildningen lemna dessa läroverk, befordras, sedan de vid. ett beväringsmöte. ådagalagt sin duglighet, på respektive regementschefers rekomI mendation till beväringsofficerare. I Ynglingar från landsbygdens folkskolor, som under de förberedande -öfningarne. vitsordats för båg och duglighet, befordras efter samma I grundsats till underbefäl vid beväringen. Beväringsexercisens utsträckning till två år skulle endast ega rum för dem, som försummat de förberedande vapenöfningarne. En ordentlig förteckning öfver befäl och underbefäl; som tillhöra de särskilta åldersklasserna 1 beväringen, skulle vara inrättad vid hvart och ett af de regementen, med hvils ka ortens beväring är införlifvad. Beväringens åldersklasser från 22:dra till 26:te året hafva endast att inställa sig vid den bögtidliga årliga vapenmönstring vi ofvan föreslagit, och som alltefter befolkningens täthet skulle omfatta två eller flera socknar. De ur beväringen utträdande ; åldersklasserna bilda efter: hand landtstormen, som omfattar. den -burgna och stridbara befolkningen mellan: 26 och-50-år, Socknarne, två eller flera, alltefter deras storlek och befolkningens täthet, läggas till grund för landtstormens organisering, så att sockenkompanierna utgöra dess taktiska enheter. Med hvarje: åldersklass af beväringen inträder äfven dess befälilandtstormen. Detta erhåller en ytterligare förstärkning genom alla ur stamtrupperna utträdande, ännu tjenstdugliga officerare. Uppstå icke förtby luckor i befälet, kunna dessa fyllas genom val ur landtstormskompaniernas leder. Förteckning öfver landtstormsofficerare bör föras, likasom öfver beväringen och landtstormen, likasom denna tillhör, i händelse af krig, de indelta regementen, som förefinnas inom de respektive militärdistrikten. Till landtstormsorganisationen böra såsom nödvändigt moment höra: sockenvis ordnade skarpskytteföreningar. Hvad beträffar såväl landtstormens som beväringens beklädnad, så vore en enkel uniform; om en sådan fastställes af regeringen och föreslås för befolkmingen; lika lätt och billig att af der enskilte anskaffa som en vanlig. civil drägt. I Schweiz kläder sig den talrika milisen sjelf; soldatdrägten är i många kantoner befolktiingens kyrko: och högtidsklädnad, och. det bar. blifvit-ett slags etikette 2 7 BER FEN, RET PP a a ÅL

12 november 1859, sida 2

Thumbnail