Aftonbladet – 11 november 1859, sida 2

Ställning och stämning i Österrike. IL. (Från Aftonbladets korrespondent). Wien i början af. November. För att sätta läsaren ännu närmare in i våra författningsförhållanden, lemnar jag härmed en resumå af. vår första konstitutionella utveckling och vårt återfall efter 1848 i absolutismen. Före det årets rörelse låg den historiska grundvalen för representationsväsendet helt och hållet undangömd, men då segrade det teoretiskt konstitutionella elementet. Utom riksdagen i Wien, var en annan samlad i Pesth. Ungern : ville icke hafva annat än en dynastisk förening med österrikiska monarkien, det ville hafva egna lagar, egen ministår samt till och med rätttghet att sluta fördrag och hålla diplomatiska ombud; till och med budgeten och försvarsverket skulle vara åtskilda. Hela verlden känner huru den korta midsommarnattsdrömmen om Ungerns frihet och sjelfständighet i slutet af Juli 1849 skingrades af den hårda verkligheten.. Det var ej partier, utan nationaliteter som stodo emot hvarandra på polyglott-riksdagen i Wien. Ruthenernd på yttersta högern förstodo icke ett ord af förhandlingarne och gingo hvarthän deras ledare pekade; Slaviska partiet kastade hvart ögonblick från yttersta venstern till yttersta: högern. Tyskarne tvistade med regeringen, i stället för att understödja henne mot de andra nationaliteterna. Riksdagen gjorde sig skyldig till de otroligaste naiviteter; hvilket var belt naturligt, då folket så plötsligt hade öfvergått från det byråkratiska förmynderskapet till oinskränkt frihet. Efter Kremsierriksdagens upplösning oktrojerade regeringen en konstitutionel författning, som gaf landtdagar åt provinserna och en riksdag åt hela kejsardömet. Detta skedde den 4 Mars 1849, på hvilken minnesvärda dag det i Kremsier i Mähren samlade österrikiska parlamentet blef skingradt och hemskickadt, såsom oskickligt att utföra sitt: uppdrag. Men författningen af den 4 Mars 1849 var för mycket öfverensstämmande med den konstitutionella teorien. för att man skulle kunna tro regeringen mena allvarsamt dermed. Derefte blefvo författningar för de elfva kronländerna utarbetade och kungjorda. Landtdagen i hvarje land skulle vara ett slags permanent riksdags utskott, bestyra statsutgifterna och förvaltvin