tektur, som spetsbågen för den götiska stilen och kolonnen för den grekiska. Det äkta hästskohvalfvet, under den goda tiden af morisk byggnadskonst, är ej, såsom man vanligen tror och säger, en rundbåge, som skilj-r sig från en vanlig romersk rundbåge blott derigenom, att hästskobågen är mer än en halfeirkel och sålunda får mer eller mindre inböjda ändar. Sådan lär verkligen: bästskobågen vara i Cordova, och änpnu i dag byggs den sådan i det moriska Afrikas. och Orientens moskåeer. Men höstskohvalfvet i Alhambra är, om man ser närmare på det, en spetsbåge, ehuru spetsen är i så trubbig vinkel. att den just står på gränsen af rundbåge. Stundom är dock bågen en verklig: rundbåge, hvad sjelfva :kvalfvet beträffar; men då är alltid listen kring kanten af hvalfvet tecknad ej fullt parallelt, utan i svag spets upptill. Denna sammanställnin är särdeles: behaglig. De nedre: armarne af. hästskohvalfvet, sådant det ses i Alhambra, drar sg blott lindrigt inåt, och detta icke i en pedantisk cirkelbåge, utan iden något. mindre böjda och liksom utdragna kroklinie, som en:styf stålfjäder bild:r, då man för desssändar något närmare mot hvarandra än hvad som behöfs för balfcirkeln, Hela. bågen får något obeskritligt lätt och Iuftigt genom: denna form. Det ser ut, som skulle den vilja flyga upp i luften genom sin egen spännkraft, liksom den böjda stålfjädern gör då man släpper af den. När man kommer in genom porten i Torre de la Justicia, bar man framför sig en större öppen plats, Till venster om denna plats reser sig. det nyss omnämda Torre de la Vela, omgiixet af särskilda ringmurar. Innanför dessa är ett afskildt qvarter af Alhambra, och der finns bland annat on gammal vingård med jättestora, vinstockar, sora pislås. härleda sig ända från morernas tid, — Midt framför be