Aftonbladet – 10 november 1859, sida 3

Om planer för ooh utförande af jernvägar och andra allmänna arbeten I vårt land. Till Bedaktionen af Aftonbladet. I anledning af. en insänd artikel uti Aftonbladet den 25 nästlidne Oktober, om Styrelsen för Allmänna Vägoch Vattenbygnader, anhålles att redaktionen benäget lemnar plats i tidningen för efterföljande beriktigande: Den omnämnda artikeln börjar med allmänna betraktelser om planlösbet och bristande system i vägomläggningsarbeten, samt uppgifrver, bland annat, att ingenting hade varit lättare än att bringa dessa saker i ett system och att till detta ändamål för hvarje län uppgöra nödvändiga kartor och framför allt profiler öfver alla bdekiga landsvägar, för att derafkunna bedöma, hvilka förbättringar först borde utföras,, m.: m. Till svar å allt detta får anvisas till hvad som redan förut blifvit fullständigt ådagalagdt uti de åren 1850, 1853 och 1856 från trycket utgifna, på officiela handlingar och riksdagsbeslut grundade, anteckningar öfver allmänna vägoch vattenbygnader. Dessa anteckningar, hvilka redogöra för styrelsens öfver allmänna vägoch vattenbygnader verksamhet ifrån dess organisation 1841 till 1856 års slut, upplysa nemligen bland annat: Alltsedan 1841, då fond för vägomläggningars understödjande första gången af rikets ständer ställdes till Kongl. Maj:ts disposition under vissa vilkor, har af båda statsmakterna varit såsom princip stadgadt, att de vägomläggningar, till hvilkas verkställande Väghållningsskyldige menigheter befunnits hugade att sjelfve bidraga och som de förklarat sig villige att, med rättelse efter gillade planer (bestående af plankartor, betänkande, profiler och kostnadsförslag), äfven utföra emot erhållande från statsmedlen af viss andel utaf beräknad arbetskostnad, bort företrädesvis åtnjuta understöd. När härtill kommer, dels att, enligt rikets ständers beslut, ett till vägförbättring anvisadt statsbidrag ej fått från riksgäldskontoret utbetalas förr, än en arbetsdirektion, som af intresserade menigheten blifvit utsedd, å densammas vägnar förmedelst kontrakt förbundit sig att, enligt gillad plan, inom viss tid och emot det på förhand bestämda understödet, utföra och ful:borda arbetet, dels ock att regeringen, som icke kan tvinga någon menighet att förrätta omläggningar å landsvägar, ej eller egt rättighet att, ensamt på statens bekostnad, låta genom dess myndigheter verkställa sådane arbeten, — så följer häraf, att det icke varit möjligt bringa andra dylika företag till utförande än dem, hvilka de väghållningsskyldige menigheterne varit hugade att förrätta. : Att den för sitt läns förkofran verksamme och pitiske landshöfdingen i Upsala mera systematiskt än annorstädes fått vägförbättringar verkställde, kan, utan förringande af hans stora förtjenster, tillskrifvas, att inom Upsala län varit, jemförelsevis. med andra orter, mycket mindre i hänseende till vägars omläggning att åtgöra, äfvensom att landshöfdingen, vid tillfälle då menigheten vägrade att bidraga till samt verkställa den betydligaste af de i länet utförda vägomläggningarne, nemligen från Grans gästgifvaregård förbi Kalmarsand till Ullviskogen, sjelf åtog sig att å menighetens vägnar bekosta hvad arbetet erfordrade utöfver statsunderstödet. Om medel funnits att tillgå för vägundersökningars utförande öfver hela landet, så att kartor och framför allt profiler öfver alla backiga landsvägar blifvit upprättade, hvartill skulle erfordrats omkring en half million riksdaler, så hade dymedelst ändock ej vunnits hvad insändaren antager såsom fullt säkert, nemligen visshet om hvilka vägförbättringar som först borde utföras; ty af kartor och profiler lärer ingen (utom insändaren) kunnat bedöma den ena vägförbältringens vigt eller angelägenhet framför en annan, emedan detta bedömande synes böra hufvudsak