akademis länga verksamhet, den skapat intet i sådant afseende. Ingenstädes i andra länder har en sådan organisation, som denna, en uppgift att bilda industriens konstnärer. Redaktionen hänvisar arbetaren till teknologiska institutet, der en omfättande undervisning i vetenskapens tillämpning meddelas. Detta är ju ett hån emot arbetaren, som endast kan offra lediga stunder åt studierna3; stunder, under hvilka detta institut är stängdt. Är redaktionen obekant med det förhållandet, att man i teknologiska institutet är ständig elev på tre år, och att arbetaren icke har, om ej i något enstaka fall, medel till uppehbälle under denna tid, utan måste förtjena sitt uppehälle genom dagligt arbete på verkstaden? Redaktionen tillkännagifver sist, att den nu i slöjdskolan införda undervisningsplan har varit föremål för öfverläggning och pröfning af några och tjugo personer, tillkallade bland skolafis både nuvarande och afgångna lärare, hvilka förenat sig om undertecknandet af en förklaring, deruti de godkänna densamma, och hvilken förklaring äfven lärer vara ämnad att offentliggöras,. Detta oftentliggörande är utan tvifvel en ovilkorlig pligt för skolans nuvarande direktion att skyndsammast fullgöra, då skolan .uppehålles med allmänna medel. Så snart detta offentliggörande egtrum, skall jag för min del, i hvad jag finner nödigt, besvara förklaringen. Uti n:r 259, artikeln agitationen mot Slöjdföreningens skola, finnes intet som förtjenar svar. Det är endast ett stilprof af dtandets officiela blad och af svenska akademiens tidning. Det må stå för hvad det kan gälla inför ett folk. Uti n:r 262 fortsättes detta Postoch Inrikes-Tidningars stilprof. Jag lemnar också det åt sitt-öde, och att frejda redaktionens anseende. Men samma nummer innehåller äfven något som skall föreställa att det angår slöjdskolan, och att det har värde för saken. Detta vill jag nu besvara. I n:r 256 hade redaktionen sagt, såsom jag här ofvan anfört, att den betydliga ökningen i handtverkeriarbetarnes freqvens i skolan, intill den 25 Oktober detta år, var förmodligen ett resultat af den uppmaning, som handtverksföreningens fullmäktige läto utgå under den 30 September,. — Nu heter det, i n:r 262, att jag borde hafva anfört såsom en rekommendation för skolan under den nya ledningen, att redan den 25 Cktober ett så stort antal var inskrifvet,. Hvar finnes något sundt förnuft i detta redäktionens påstående? Hvar är gränsen för redaktionens enfald? Postoch Inr.-Tidn. säger nu vidare: förbållandet är att inskrifningarne till och med den 25 Okt. detta år upptogo ända till 220 elever, hvilka tillförene begagnat undervisningen i skolan, då deremot, efter förloppet af ett lika antal dagar efter skolans öppnande höstterminerna 1857 och 1858 endast vore inskrifne -resp. 146 och 158. Men tidningen uppgifver sjelf, att vårterminen 1857 hade 395 elever, att samma termin 1858 hade 433 samti att vårterminen 1859 hade 573. Således uppgick antalet 146 om hösten 1857 till: 36,06 proc. af vårterminens det året, och antalet 158 om hösten 1858 till 36,49 proc. af vårterminens under samma år, och slutligen antalet 220 under hösten 1859 till 38,39 proc. Antalet denna höst hade alltså stigit med blott 1,9 proc., ocktadt uppmaningen af handiverksföreningen och uppmaningen af Sv. Slöjdföreningens direktion. 2 Red. säger: det talades aldrig om någon annan än hr Cronstrand, och hr Cronstrand, icke om de lärare, som uppehöllo skolan och der gåfvo den första ledningen åt en och annan lofvande förmåga,. Detta är en gemen osanning, tyi hvarje direktionsberättelse, hyartill jag lemnat materialier i det som rört undervisningen, äro lärarne icke allenast nämde, utan högeligen lofordade, Uppgiften, att jag talat om vomvexlande program för skolans expositioner, är åter en lika gemen osanning. De nu. så kallade Eandskapen, hvarmed slöjdskolans elever gjort försök i målning under en lärare i figurteckning, hr Plagemann, emedan skolan ej haft någon lärare i landskap, hafva varit fullt ut så goda, som man haft rätt att fordra af begynnare och under dessa omständigheter. De hafva desto mera hedrat arbetaren, som hans mästare varitlångt från att förmå så mycket. Derföre hafva dessa försök ansetts förtjena att visas. Red. säger: Det var, såsom hr C. anmärker, den 7 Sept. detta år, som skoldirektio1ens kungörelse om elevers inskrifning daterades, men den utkom i tryck först den 14. Det hade ieke visat sig att detta tillkännagifvande icke ville hjelpa, då bandtverksföreringens fullmäktige utfärdade sin uppmaning. värtomb — Således hjelpte kungörelsen, utt få elever, och red. säger också att psistvämnda uppmaning har visserligen icke varit itan inflytande på anmälningen af handtverkselever. Den dubbla puffen var ju då en rerklig hedershjelp? Red. uppgifver elevernas antal att hafva rarit under . i j 4 f q ( 1 1 bt, I ed VR KAN tl PN Fn rn Vårterminen Höstterminen ör år 1857 ; 46 1858 433 506) 1859... 573 För att stigningen i elevernas antal under nnevarande års hösttermin må kunna blifva ndast så stor som den i de mottagna elevernas ntal för höstterminen 1858, utöfver vårterninens antal samma år, måste alltså nummern wu uppgå till 670. Häraf funnos d. 4 Nov., fter redaktionens uppgift, 513. Det fattas åledes ännu 157, Till sådana resultater kommer .man, när nan hunnit leta sig fram i det siffersvammel, varmed red. gjort blå dunster — återigen till allmänhetens förvillandeoch förledande. Red. har ock yttrat: Det må vara hr Crontrand förbehållet att sjelf tro sig finna något töd för sitt system uti de citater, hvarmed an fägnar, och ingenting bindrar honom att