Aftonbladet – 8 november 1859, sida 2

MUSIK. MIl Jenny Lagerbaums soirå sistlidne lördag i musikaliska akademiens lokal var så talrikt besökt som utrymmet kunde medgifva. Med mycket bifall belönades soiregifverskans vackra prestationer, som vittnade om ett jemnt fortskridande på konstens bana; och isynnerhet tycktes M:ll Lagerbaum hafva gjort goda framsteg i hvad smak och en lättare touche beträffar, hvilka egenskaper gjorde sig fördelaktigt gällande ej mindre i återgifvandet af de fina modulationerna i larghettot af Hummels vackra H-moll-konsert än i Thalbergs eleganta sfantasi öfver themata ur eStraniera. Den unge violinisten hr Pettersson rönte äfven mycket erkännande för sitt rena och korrekta föredrag af första allegrot i Beriots andra violinkonsert. Af Cherubinis Reqviem gåfvos körerna: Reqviem seternam, Pie Jesu och Sanctus, med ackompagnement af orkester, hvaraf den jublande Sanctus, tycktes särdeles anslå åhörarne. Slutligen gafs Mozarts Ess-dursymfoni. Om än denna symfoni icke fullt går upp emot sina tvenne efterföljare, de stora, till sitt skaplynne sinsemellan vidt skilda, men hvar för sig lika makalösa symfonierna i G-moll och C-dur, som den underbare tonskaldens flödande fantasi var mäktig af att kort tid.derefter framalstra eller inom samma år, 1788, då den ifrågavarande i Essdur diktades — så blomstrar likväl äfven i denna på det djupa tematiska arbetets grund en så rik skörd af snille, skönhet och naivt behag, återfinna vi deri en sådan konseqvens i ideernas utveckling, en sådan harmoni i kombinationerna, ätt åhörandet af denna symfoni alltid måste skänka musikens vänner en utvald konstnjutning. Såväl körerna som orkestern utgjordes af musikaliska akademiens elever, som, med afräkning af några stundom förekommande inadvertenrser, fullgjorde sina uppgifter på ett i det hela taget rätt tillfredsställande sätt.