Aftonbladet – 1 november 1859, sida 2

Hvars VINSLUTNeder antagligen Komma aw Ior dessa tre år tillsammans. uppgå till omkring sex: millioner: riksdaler riksmynt. Utskotten äro nu tillsatta, och flera afdem ha i dag haft samtaänträden och organiserat sig. Då utskottssammansättningen i väsentlig nån är bestämmande för ärendenas gång och riksdagens fystonomi, är det naturligt att man ned uppmärksamhet och intresse. följer de särskilta ståndens val af utskottsledamöter. Bidderskapet och adelns val bar i det bela utfallit så som. man . kunde vänta af den i junkerlig, konservativ och uvderdånig anda nppgjorda segrande elektorslistan. Den har utfallit i betydligt mera exklusiv anda än vid le båda sednaste riksdagarne. Grefvarne af Ugglas och Björnstjerna ha för de symptoner af sjelfständighet, de skola ha ådagaligt genom Phoenix-fusionen. blifvit straffade ned att icke ens ifrågakomma såsom ledamöter i bevillningsutskottet, der de vid:de två sednaste riksdagarne haft säte. Till ordförande i konstitutionsutskottet har an insatt presidenten Munck af Rosensköld, 3 ganska skicklig embetsman, men som al!rig ådagalagt något politiskt intresse. För frigt finner man der en fullkomligt konservativ uppsättning, bland hvilka den ultra konservative kammarherren N. Tersmeden samt kabinettskammarherren Reuterskjöld. Kamnarherren frih; R. Cederström bar från ordiörande i expeditionsutskottet nu ryckt upp till ledamot i konstitutionsutskottet. I statsutskottet har man icke vågat sig på att göra grefve Lagerbjelke till ordförande, utan har i stället dertill utsett den till beklädande af ordförandeplatser temligen oskicklige frih. J. C. Åkerbjelm. Deremot har man ansett sg kunna våga den dust motallmänna meningen, som ligger deri, att åter invälja Ola Månssons båda vänner: och medarbetare i statsutskottet vid förra riksdagen, landshöfding Bildt. och ryttmästaren Tornerhjelm. -Mandinner bland de adliga statsutskottsledamöterna icke mindre än tre landshöfdingar och lika många öfverstar. t bevillningsutskottet har man från riddarhusets sida synbarligen velat gifva en betydligt mera prohibitistisk anstrykning än vid nästföregående riksdagar. Betecknande i denna riktning är, att man icke ansett sig böra der inrymma generaltulldirektören Fåhraus, såsom förmodligen alltför liberal i hithörande frågor. Bland de öfriga utskotten fästa vi oss särskilt vid ekonomiutskottet, såsom det enda, der man från adelns sida visat sig mindre exklusiv, och insatt en kunnig och ganska frisinnad ordförande grefve Cronstedt, samt. flera erfarna och skickliga ledamöter, hvilka i hitbörande ämnen icke äro fiender till framåtskridandet. I bankoutskottet har man. lemnat plats för några ledamöter i finanskomitn. Deremot finner man, att en af de få kapaciteter riddarhuset eger i ämnen, som hafva sammanhang med värt finansoch skatteväsende, sekreteraren i riksgäldskontoret OC: G. Stuart, icke blifvit ihågkommen hvarken för bankoeller bevillöingsutskottet, oaktadt han, hvad beträffar det senare, nästan borde vara sjelfskrifven såsom den der under mellantiden från förra riksdagen varit, måbända den verksammaste ledamoten 1 den. komitå, som haft i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till bevillningsstadga, hvilket kommer att föreläggas ständerna. Hr Stuart hörer likväl i öfrigt till de mest moderata i politiska åsigter och bar vid flerfaldiga till illen. varit. anlitad att. reda. svårigheter vid tinansregleringar. Hvad presteståndet angår, så har det sätt, varpå dess utskottsval utfallit, redan inom jelfva ståndet gifvit anledning till skarpa och älgrundade anmärkningar. Dr Säve, hvilen, liksom några andra, mera sjelfständiga och mindre stelkonservativa bland elektorerna, icke) ade blifvit -kalind till deltagande i de föredande öfverläggningar, som egt rum, upp:rädde i sistlidne lördags plenum med mycen skärpa och förklarade, att man vid upporandet af utskottslistorna synbarligen mera fsett att styrka en viss sidas inflytelse än att kttaga rättvisa och billighet. . I fall man sådant sätt vilte bilda :en sluten falang mot e stånd, som blifvit befätnnda representationens kärna, så kunde man:vara öfvertygad; att hårdt komme att sättas emot hårdt.Dr Säve tillade, att detta vore den sjunde riksdagen ban bevistade och, efter hvad. han hoppades, äfven den sista, och han skulle vara glad att icke mera på nära håll få vara vittne till ett sådant förfaringssätt. I samma anda yttrade sig prosten Almqvist, utan att man fanns. sig I föranlåen att från den andra sidan på tingaste sätt inlåta sig i svaromål. Erkebiskopen, med den bonom egna förmåga att finna sig tillrätta i kinkiga omständigheer och med sin ovanliga takt: och fyndighet tal och vändningar, förklarade, att han gudena lagar skådat nå Rastnran der Åsen onh Hel spa