Aftonbladet – 31 oktober 1859, sida 3

SKAll DIUllväs SIV I IeLNSA LIMINSAÄLIIVLU DIUUNE Tidningsprovisionen i Sverge. Uti Aftonbladet för den 14 dennes har en insändare anfört klagan öfver den provision. som svenska postverket beräknar för besväret med utländska tidningarne. Han tillägger att om sjelfva portot är nu icke fråga, utan blött om det arfvode, som tillfaller posttjenstemännen såsom sportel för deras bestyr,. oah slutligen försäkrar han, attsom provisioaen får uppgå till fjerdedelen af hvarje tidnings prenumerationspris,, så äro utländska tidningar dyrare i Sverge än i något annat landp. Hans förslag är att provisionen icke må beiknas efter procent, utan efter intalct utgitningsdagar. Både de ofvannämnda uppgifterna och förslaget visa, att insändaren hatt otillräcklig kännedom om den sak han företagit sig at: behandla. Provisionen för utländska tidninsar är i andra länder (med ett eller två undantag) minst lika hög som i Sve 5 cent, och uppgär i flera till 33 ja portot kan så mycket mindre från insändarens ståndpunkt uppstå fråga, som icke något porto : Sverge betalas för utländska tidningar, icke ens det obetydliga, som af de svenska erlägves i form af tidningsstämpel. Postverket i Sverge beräknar ingen provision för utländska tidningar och ikläder sig ingen ansvarighet. hvarken för tidningarnes liqvid eller ordenti ning. utan allt detta utföres af en n för utländska tidningar,, som öfver: poststyrelsens sekreterare. Pusiproal utländska blad kan numera näpnämnas .sportel, sedan dennainvit under lönen beräknad åt sex a fenstemän, hvilka sjelfva måste bekosta sla inpackhiovgsförnödenheter, föra vidfig bötvesling och bok, underkasta sig eansvar och sje!fve alla vidkänna: och kursförluster vid liqvids än. mande länder, savtslutligen nya prof på allmänhetens miss get, om: provisionensberäknande efter nummer i veckan, i stället för efter pris, är ika opraktiskt som de nyss citerade uppgifterna voro oriktiga. Ait debitera efter nummer, och isyunerhet att verificera och kontrolera en sådan beräkning emellan de i provisionen delberituigade, är redan i och för sig ett så enormt arbete, att särskilt personal derill behöfdes, och skulle ytteriigare försvåras senom de täta förändringar, som den utländska tidningspressen är underkastad, äfven unler löpande å Icke heller finnes något skäl till cv dyk beräkning uti andra länders sxempel; intet enda land följer för dylika förbållanden annan beräkning än procentens, hvars ättvisa och enkelhet väl ingen annan kan frågasätta än möjligen en reqvirent af endast veckoblad. En sådan skulle, genom den förelagna förändringen, väl kunna dervid vinna vågra skillings besparing, men på bekostnad f dagbladens afnämare, såvida provisionens rliga medelbelopp skulle bibehållas, eller i unnat fall på bekostnad: af tjenstemännen; och ålunda till förlust för postkassan, som naturigtvis, då skulle nödgas indemnisera dessa. ch att hon skulle, i våra dagar, vilja inlåta ig på en direkt utgift för tidningsläsarne, selan hon i så många år fortskaffat deras utändska blad gratis, är sannerligen föga troigt. Och dock kunde allt möjligen hafva utsigt att enomföras, om blott ändamålet dermed vunnes. Men detta ändamål kommer icke att vinnas så änge nu gällande postkonventioner med Preusen och Danmark bibehållas. Det är nemligen lem man till väsendtlig del har att tillskrifva let proportionaliter högre priset på de mera lan utkommande tidningsbladen. De-begge änderna hafva nemligen förbehållit sig en iss transitafgift för hvarje till Sverge skickad idnings-årgång, och således lika stor för Times, wilken kostar hundratals riksdaler, som för Irygt p