Aftonbladet – 27 oktober 1859, sida 3

) tagit, och kejsarens förste generaladjutant I grefve von Gränne fått afsked, begge för att I de haft för mycket liberala åsigter, särdeles Åi afseende på Ungern, åt hvilket land baron Hibner ville bereda utvidgade politiska rätItigheter. I Den 23 ankom kejsar Alexander af Ryssland till Breslau och mötte der regenten af T Preussen, hans son — den presumtive tronJarfvingen — storhertigen af Weimar och I prinsen af Oranien, Den ministeriella preu dsiska tidningen uttrycker sin glädje öfver mi wet och anser det för ett hugnande vittnes börd om fortfarande fred och vänskap nmelan Preussen och Ryssland. Äfven erkebiskopen i Minchen har utfärdat ett herdabref, hvari han beklagar påfvenbetryck och uppmanar till böner för honom. Preussiska armån skall numera organiseras på 380 regementen i stället för 62, på det sättet, att hvarje regemente afstår sin tredjc bataljon till bildande af ett nytt regemente Således får hädanefter hvart infanteriregement: 2 fältbataljoner å 6 och 1 depotbataljon å 4 kompanier; och 2 regementen med en jägarepataljon skola utgöra en brigad. Tyska nationalföreningens utskott har till kännagifvit, att det numera har sitt säte ; Koburg, och uppmanat sina medborgare att deltaga i föreningens sträfvan. Då till firande af preussiske konungens födelsedag högtidlig gudstjenst hölls i Colberg och öfvervars af alla stadens myndigheter samt borgerskapet, yttrade predikanten, att hela folket, endast med undantag af krigsmakten hade -under 1848 och 1849: varit otroget mo: konungen och att dennes sjukdom vore Gud: srraff för denna otrohet. Detta bade de goda Colbergarne icke kunnat smälta, utan magistraten har beslutit låta åtala predikanten. SCHWEIZ. Grefve Colloredo, Österrikes fullmäktig vid kongressen i Zirich, hade den 21 dennes blifvit träffad af slag. Fyra läkare voro sysselsatte vid hans sjukbädd; men han har ändock aflidit. ITALIEN. Uti Parma hade man kommit en sammansvärjning på spåren, som utsträckt sig äfven till Toscana och Modena. Den hade till syftemål, att genom en kontrarevolution störta Farinis, Risacolis och Ciprianis styrelser. I anledning af upptäckten deraf, uppträdde Farini med mycken stränghet. Hvarje natt skedde häktningar. Vapnens aflemnande inom 48 timmar hade blifvit anbefalldt vid äfventyr af strängt straff. Flera ansedda personer, som äro kända för att vara varma anhängare af den afsatta dynastien, hade blifvit förvista. Äfven mazzinister hade rönt samma öde. Uti Antona, nära Massa, hade allvarsamma oroligbeter egt rum. Hertigens anhängare hade samlats i massa, tågat omkring i staden, och ropat: Lefve hertig Frans! Nationalgardet, som sökte återställa ordningen, blef fördrifvet, hvarvid tvenne soldater blefvo sårade. Morgonen derpå ankom delegaten uti Massa med gensdarmer och ett kompani nationalgarde, för att återställa lugnet och häkta de upproriske; men dessa hade då flytt till bergstrakterna. Piemontesiska trupper hade inryckt uti staden Parma till ett antal af 1200 man. Från Neapel berättas, att de krigiska ryktena fortforo. Konungen skulle inom kort afresa, för att sjelf ställa sig i spetsen för de vid gränsen mot Kyrkostaten förlagda trupperna, hvilka uppgingo till en styrka af 21.000 man. Krigskassan hade redan blifvit afsänd. Kåren skulle öfverskrida gränsen så snart den blefve fulltalig och konungen hunnit anlända. Fyra bataljoner hade redan företagit en rekognoscering till Ascoli. Uti närheten af Palermo på Sicilien hade upproriska rörelser egt rum. I följd af en sammandrabbning mellan insurgenterna och soldaterna, hade befallning blifvit utfärdad till hela stadens afväpnande. Upprorets brännpunkt skulle vara Carini. Insurgenterna hade bemäktigat sig en kanon och ämnade göra ihärdigt motstånd mot regeringstrupperna. SPANIEN. Marskalk ODonnel hade tillkännagifvit för cortes, att regeringen befallt sitt sänd. bud i Tanger att lemna sin post. Genom ett kungligt dekret af den 10 dennes hade drottningen utvämnt bertigen af Montpensier, Anton Maria Philipp Louis dOrleans, till infant af Spanien. AMERIKA. Ut Kanada hade nyligen en politisk rörelse egt rum, hvars ändamål var upphäfvardet af unionen mellan Öfre och Nedre Kanada samt koloniens delning i särskilta stater, hvilka skulle bilda ett statsförbund. Denna ide fann understöd af pressen i Kanada. er ann Haru kan Svorge bevara sin sjelf