Aftonbladet – 26 oktober 1859, sida 3

Article Image
De nya frivilliga skarpskyttkårerna I England. (Ett bidrag till nationalbeväpningsfrågan.) England nödgas vara på sin vakt mot bundsförvandten på andra sidan Kanalen. Det mångåriga förbundet mellari vestmakterna och den krigiska ära, som deras: härar vid sidan af hvarandra skördat på slagfälten, hafva försvagat de fördomar de sedan århundraden hyst för hvarandra; handeln, industrien och gemensamma sträfvanden i vetenskapen hafva ytterligare bidragit att närma dem, och det sålunda ingångna fosterbrödralaget eger sin varaktiga grund i medvetandet, att begge folken: äro den europeiska civilisationens härförare, det goda förståndet dem emellan liktydigt med kulturens framåtskridande och ett krig mellan Frankrike och England ej blott förderfligt för dem sjelfva, utan i ordets egentliga bemärkelse en verldshistorisk olycka. Detta inses af de bildade klasserna i båda länderna. Men när i dessa dagar talas om Frankrike, betyder detta tyvärr något annat än franska folket med dess bildning, sympatier, andliga och materiella intressen. Det betyder nu Napoleon III; det vill säga: en snillrik, outgrundlig, demonisk personlighet, en oberäknelig karakter. Det är farligt att hafva ett sådant Frankrike till bundsförvandt. Om det korsikanska blodet gör sig: gällande i hans rådslag med sig sjelf, om han verkligen skulle rufva på: en vendetta för Watterloo och St. Helena, det vet ingen mer än han; men äfven om så jeke vore, är hans vänskap af det slag, som kräfver försigtighet af den omhuldade vännen. För att vilja spela den lysand rollen af en Wilhelm eröfraren och i England bemägtiga sig ej blott England sjelft, utan herraväldet öfver oceanen, öfver Hindostan och Westindien, öfver Nordcolumbia, Australien och Sydafrika — för att hysa en så äregirig tanke, behöfver man icke hafva en farbroder att hämnas. Hvad man vet är, att han låter bygga örlogsskepp efter örlogsskepp med -exempellös ihärdighet, med rastlög ifver, att han anlägger örlogshamnar och arsenaler såtom ändpunkter för ett jernvägsnät. medelst hvilket massor af Frankrikes segervanda trupper kunna plötsligt förflyttas till vestkusten, der talrika transportångare när som helst äro färdiga att kasta dem öfver på brittisk mark. Vid åsynen af en sådan fara måste engelska nationen vara betänkt på att stå färdig till en strid för sin tillvaro. Dess härar och flottor äro spridda öfver alla verldsdelar och haf; de trupper, som finnas tillgängliga till moderJandets försvar, utgöra på sätt och vis endast depöten för stridskrafterna i de talrika och Vidsträckta kolonierna och besittningarne.

26 oktober 1859, sida 3

Thumbnail