Aftonbladet – 26 oktober 1859, sida 3

ILANDADE ANEER, Jonny Lind-Goldsohmitdt har islutet af September gifvit tvenne konserter i Dublin: Emntiding på platsen säger, att Hon vid sitt inträde i konertsalen Helsades med en storm af applåder, som alirig ville sluta. Från Dulin hade hon begifvit sig ill Cork. — Ett samojediskt bröllop. Den berömde resanden Castren har lemnat en skildring öfver ettsamojediskt bröllopp, som vittnar om detta folks råhet och barbari. Vid vår ankomst. till bröllopsstället.; äger han, lågo några af gästerna alldeles berusade med obetäckta hufvuden i snön utanför förstugudörren. En man, som var något mindre öfverlastad; -aglade omkring i snön och letade efter sin hustru; wvilken han slutligen fann liggande bland de andra . likadant tillstånd. Han tog fatt i hennes hufvud, sände henne med ryggen emot vinden öchH kastade ig ned vid hennes sida. Här löpte en annan omkring med en kaffepanna och sökte efter sin käreta; då ban funnit henne, hällde han några tårar bränvin i hennes hals. Vi trädde in i tältet, der män och qvinnor, gubbar och unga flickor sutto och. lågo ;m hvarandra. Äfven brudgummen var alldeles be-usad. Jag tog plats och drack t med värden och siftomannen. Efter teet befallde värden att en ren skulle slagtas. Ett släg med en yxhammare fällde ljuret till jorden, derefter stack man en knif i dess hjerta samt uttog luftröret. Om detta uppstod en väldsam strid mellan de närvarande, som slutade derned att brudparets närmaste slägtingar skulle dela och förtära det på stället. Djuret blef nu flådt och ppskuret, sedan det oätbara innanmätet blifvit bortkastadt.. Det liknade ett stort, ovalt kar, i hvilket :ungan, lefvern och andra läckerheter summo omkring i en ansenlig blodmassa. Värden grep min nand, förde mig till djuret och bad mig börja måliden. Så tydligt han ock uttalade denna önskan; låtsade jag dock, som hade jag icke förstått Honom, h förhöll mig alldeles overksam under den följande enen. Emellertid församlade sig gästerna omkring djuret, drogo fram sina långa knifvar och afskuro stycken af det varma, rykande köttet, doppade dem : blödet och förde dem med ena handen till munnen; ander det de tuggade, höllo de ansigtet i vädret och wfskuro under operationen bitar af stycket, som :de iterigen doppade i blod och förde i munnen, derunler blodet rann nedåt halsen och bröstet; lungan och efvern förtärdes såsom efterrätt Under denna motvjudande måltid sjöngo flickorna en sång efter en melodi, som nästan kunde liknas vid: grodors qväande. Sången och måltiden blefvo afbrutna af ett ragikomiskt uppträde. En sämöjed med ett långt, petsigt ansigte tittade in i tältet och bad att få delaga i gillet. Några af gästerna gåfvo: honom lof lertill, och han mottog inbjudningen, Detta skedde lock utan värdens vetskap. Då denne märkte hoiom, befallde han dem kasta ut honor; Några voro trax tillreds att fullgöra befallningen, men ändra leremot viHe försvara honom. Värden och giftomanen fingo hvarandra i håret och det uppstod ett stort umult i tältet; -man skrek, svor och: slogs som. urinniga; kittlar, kaffepannor och andra redskap flögo undt omkring i stugan. Det slutade dermed att sanojeden blef kastad på dörren. Inemot aftonen steg tridslusten till sin höjd. Öfverallt såg man menniKor söm slogos. Det mörka, yfviga håret var vangen förerhål för det första angreppet, derpå trum