Aftonbladet – 26 oktober 1859, sida 3

Article Image
TEKNISKT. Ecsparing af socker vid insyltning eller anrättning af syrliga bär ooh frukter. Efter d:r A. VoGEL. (Buchners Repert. fir Pharmacie. VIII, 6.) D:r Vogel, en bekant tysk kemist, anmärker att sockeråtgången vid insyltning af: bär eller anrättning af frukt icke beror ensamt på sockrets förmåga att skydda organiska ämnen emot förskämning, utan äfven på behofvet att dölja eller blanda bort växtsafternas syra, när den är för skarp. Men då samma fruktslag är syrligare det ena året än det andra, så vet man aldrig på förhand huru mytket socker som går åt till en gifven mängd bär eller frukt. För att göra beredningen oberoende af denna ovissbet, försökte d:r Vogel att minska syran genom tilldrypning af ammoniak, en fullkomligt oskadlig tillsats; och detta försök lyckades fullständigt: syran kunde jemkas efter behof och fruktens. arom utveck lades genom ammoniaken. Tilldrypningen sker när en del af sockret redan blifvit sammansmält med bärsaften eller fruktsaften; och man kan dels genom smaken, dels genom färgförändringar hos koket, bedöma när tillsatsen är lagom. Skulle man råka tillätta för mycket, så att all syra, mättas och smaken blir fadd, så afhjelpes det genom tillsats af osockrad saft, hvaraf man för sådant behof bör ha ett litet förråd i beredskap. : I Stockholm kunna dessa tyska uppgifter Pröfvas. numera, utan anmärkningsvärd kostnad, sedan.män: här köper ammoniak för hittills ovanligt billigt pris från hr A. K. Hazelii kemiska fabrik, Klara Strandgata n:r 7. Förvarlngssätt af jäst för obestämd tid. (Moniteur industriel, 1859.) Enligt ett af C. pE CHAnGy uttaget patent kan jäst förvaras huru länge som helst, utan att mistå sin jäsningsväckande förmåga; om den i fullkomligen färskt tillstånd blandas noggrannt med pulver af nyss slocknade kol, och den sålunda bildade degen torkas i skugga och luftdrag så fort som möjligt, eller, ännu bättre, medelst centrifugalmaskin; hvarefter den torkade blandningen pulveriseras. Den bör efteråt hållas väl skyddad emot fuktighet. Medlet uppgifves vara länge och med framgång användt i Ungern. Fransk fernissning på polerade eler finslipade arbeten af stål ooh andra i luften anlöpande metalier. Af ConsE, ICRecueil de la Bocietspolytechnique; 1859.) Ytan renas med natronlut, sköljning i vatten och torkning med rent linne. Fernissan är hvit kopalfernissa, utspädd med 5 till 8 tiondedelar af sin vigt rektificerad terpentinolja. Påstrykningen sker ytterst iunnt, medelst svamp eller pensel, och så; ätt icke amma ställe öfverfares mer än en gång. Det fer: issade lemnas att torka i skuggan och i fullkomligen dammfritt rum. I afseende på koppar märkes, att denna metall blir vackrast, om den efter poleringen och putshingen lemnäas ett dygn att genom luftens åkerkan få en ljus änlöpning innan fernissan anbringas. Outplånligt märkbläck. Efter G. CO. KInpt. Det vanliga märkbläcket, en:lösning af. qväfsyrad silfveroxid-med eller utan tillsa:s af ammoniak och gummi, anses väl för outplånligt, men är det icke. Kemien eger flera utvägar att borttäga dess färg; och äfven vid tvättning utplånas det småningom, när, åsom ofta händer nu mera, chlor begagnas efteråt för att göra tvättgodset hvitare: N I tropikländerna nyttjas deremot till märkning visså växtsafter, hvilka i luften undergå en liknande färgförändring med indigoväxternas saft: likasom denna blinar, svarina de förra, och svärtan. är ännu mera outplånlig än en äkta indigofärg. Då vi i Europa icke ha tillgång på dessa växter; måste vi använda deras fruk er, som finnasi drogisthandeln under namn af Märknötter, Malackanötter, Kaschunötter, Akaschunötter eller Anakarder (Nuces Eller Semina Anarcadii occidentalis eller d:o d:o Semecarpi Anacardii), De innebålla i sina svarta skal den oföränderliga märkförgen; men som måste utdragas derur, genom skalens blötning i en blandning af ether och alkohol, i väl sluten flaska, stäld på ljumt och mörkt ställe. Den bruna tinkturen utgör märkbläcket ock förvaras i en svart, brandgul eller på annat sätt emot ljusets kemiska verkan skyddande flaska. Efter märkningen fuktas det märkta med tvålvatten, sodalut eler kalkvatten, och blir då genast djupt svart. svärtan kan icka utplånas, hvarken med syror, älkaier eller chlor; af det sistnämnda medlet bleknar den väl något, men återställes på nytt vid nästa tvättning med tvål eller lut.

26 oktober 1859, sida 3

Thumbnail