Aftonbladet – 24 oktober 1859, sida 3

30.000 i veckan eller 1,500,000 f om året. Mortallteten i landsortsstäderna. Svar till rLedamoten af Sundhetskomiten.n Det är icke ovanligt att vi svenskar med en ifver, såsom vore det ett särdeles förtjenstfullt verk, utbasuna vårt eget lands, folks och samhällsförhållandens fel och brister, stundom ej utan öfverdrift. Följden deraf har blifvit, att tillståndet hos oss af utländningar ej sällan skildras såsom högst eländigt och bedröfligt. Antingen nu detta sker enligt verkliga förhållandet eller också öfverdrifvet och vanstäldt, så blir följden densamma. Det väcker medlidande, äfven då sådant ej behöfts, och stundom äfven förakt, till och med alldeles oförtjent. Man måste väl således vara varsam i detta afseende och ej öka anledningarne till nedsättande anmärkningar genom förhastade eller ej fullt tillförlit liga uppgifter. Särdeles är detta angeläget, då på uppgifterna påtryckes en förstärkt prägel, derigenom att de framträda såsom officiella. Och upptäckes i sådana något fel, eller synes deri något vara osäkert och tvifvelaktigt, så är det en pligt att söka få det utredt, Sundhetskomiten har med en öppenhet, ja man kan väl säga skoningslöshet, som ej kan annat än gillas, blottat åtskilliga bedröfliga förhållanden i afseende på sundhetstillståndet i våra städer. Men en fråga kan dock väckas, huruvida alla dessa uppgifter äro fullt öfverensstämmande med verkligheten. 1 anuat fall blifva de slutsatser, som deraf dragas, tydligen oriktiga. Komiten har indelat våra , städer i klasser, efter de mer eller mindre: goda, eler rättare onda sanitetsförhållanden, som i dem ega rum. Icke mindre än 22 af Sverges städer uppgifvas hafva större n ortalitet än nativitet, och i 12 dö 30—40 på hvarje 1000 af folkmängden. Står det verkligen så illa till? Ibland de städer, som uppföras i begge dessa klasser, är Örebro en. I en artikel i Nerikes Nya Allahanda n:r.76—78 har det blifvit ådagalagdt, att denna stad icke hör till någondera. Hvarken öfverväger mortaliteten nativiteten i allmänhet taget,icke heller dö öfverhufvud öfver 30 på tusende. Artikelförfat taren har, för att göra saken fullt klar och säker. gjort fullständiga utdrag ur nativitetsoch mortalitetstabellerna, jemförda med folkmängdstabellerna, och detta för icke mindre än 48 år, således helt nära ett halft århundrade, och derpå grundat sina beräkningar, hvilka således måste vara. fullt tillförlitliga. Särskilt har han gjort afseende på decenniet 1846 —55. på hvars förhållanden sundhetskomiten stödt sina beräkningar. Det visar sig då, att dödligheten under detta årtionde i sjelfva verket uppgått till 28,28 pr 1000, hvilket väl ej kan innebära detsamma som 30—40 på 1000. Men till detta decennium hörer året 1855, då koleran ökade mortaliteten till närs nog dubbelt mot den vanliga, Efter den tillfällige härjningen af en häftig farsot, hvilken äfven kar angripa det friskaste samhälle, bör man väl icke be. stämma det normala förhållandet. Likväl blir, äfver då detta år medräknas, icke förhållandet så svårt att dödligheten uppstiger till 30 på 1000: Under samma årtionde ha mortaliteten och nativiteten för hållit sig så till hvarandra, att den sednare va rit öfvervägande i 7 år, men mortaliteten deremo: blott i 3 år — hufvudsakligen koleraåret 1855 — öfvervägande, samt nativiteten under hela decenniet öfverskjutande mortaliteten med 73. Är detta likty dande med mortalitetens öfvervigt? En annan stad, Marstrand, har äfven protestera: emot sundhetskomitens beräkningar i ofvan förmäldsa hänseende, såsom mindre fördelaktiga än de bord vara. Äfven i afseende på Malmköping, hvilken upp: gifves i sanitärt afseende framför alla utmärka sir genom den ringaste mortalitet, har man itidningarn sett uppgifvas, att detta icke så alldeles skall var: förhållandet, ehuru anmärkningen då går ut på at: visa, att detta i sjelfva verket är mindre fördelaktigt. i Då sakens rätta beskaffenhet i någon mån kar synas tvifvelaktig och äfven är omtvistad, kunde mar haft rätt att vänta en tillfredsställande förklaring deröfver. Män kunde också ej annat vänta, då mar såg en artikel i deita ämne, införd i Aftonbladet nu 233, och undertecknad ar Eedamot af Sundhetskomiten, än att en sådan förklaring der skulle Erhållas. Men hvad upplyser den? Jo om Marstrand, ati slottsförsamlingen var i beräkningen medtägen, ehurt det var uppgifvet att den var frånräknad. Det va; ändå något. Strax derpå heter det dock, att om ock stadsförsamlingen tages för sig, beräkningarne ej blifys särdeles gynnsamma, Detta bevisas derigenom ati mortaliteten i medeltal tr år för 1851—55 är 28 pi 1000 invånare, eller dubbelt mer än den borde vara Men det var ju icke det som skulle bevisas, utar deremot att Marstrand hör till den klassen af städer. der 30—40 dö, på 1000? Likaså är det ej heller uttryckligen visadt, att antalet af döda öfverskjute, antalet af födda. Upplysningen, som gifvits, ådagalägger således icke det, som den skulle ådagalägga Hvad Örebro åter beträffar, så har den helt kort blifvit affärdad med det besked, att hr ledamoten med bästa vilja ej kan utfinna någon utväg till förmildrande eller förbättrande beräkning Men nu visar ju artikeln i Nerikes Nya Allahanda, att äfven i afseende på denna stad beräkningen alls icke öfverensstämmer med de officiella data, som derför bort läggas till grund, Innan hf Ledamoten således på detta peremtoriska sätt afgjort saken, så hade det väl ålegat honom att först bevisa, det antingen ta bellerna, som ligga till grund för beräkningen i tidningsartikeln, ej äro tillförlitliga, eller också att de derpå grundade beräkningärne i något hänseende äro felaktiga. Det har icke blifvit gjordt, och lärer väl ej eller kunna göras, enär tabellerna äro de ends pålitliga dokumenter, som vi ega att följa, Att förhållandet äfven i afseende på Örebro i alla fall e; är det mest gynnsamma förändrar icke saken. Frågan var huruvida dem staden bör uppföras i den ofördelaktiga klass, dit den i komitåns berättelse blifvit förvisad, eller om den icke i stället hört till och bort införas i den 3:e klassen, med 23—30 döda på 1000. såsom visadt är vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande. Hr ledamoten har tillfogat en anmärkning, så 1y dande: Att för beräkning uttaga ett enda gynnsami år, kan ej leda till nöjaktig insigt om verkliga förhållandet. Alldeles riktigt! Men Örebroartikeln uttager icke ett enda år, icke en gång. ett quinquen nium eller decennium, utan hela den nästförflutns perioden af 48 år, och ändå går det icke ihop med komitens. beräkning, Det vill nästan synas, som hr ledamoten icke genomläst den ifrågavarande artikeln. ty då hade han väl kanske funnit, att den behöft på