Aftonbladet – 20 oktober 1859, sida 2

aEHvad menar ni? stammade han. Det vore bäst för honom, om han icke frågade det, eller hur tycker du, Jem? sade mannen, vänd till sin kamrat; ty om vi verkställa arresteringen väl en gång, så kan jag inte se, huru vi skulle kunna släppa honom lös igen. Nej, naturligtvis icke, svarade den andre. Förfalskning är en allvarsam sak att blifva anklagad för.s Men de hänga inte ofta folk för det brottet numeran, tillade hans kamrat, i fall nemligen fången har några mäktiga vänner, som lägga sig ut för honom, men, ser du Jack, om vi skulle förfalska attesten om en persons: död, som ännu lefver, och röfva till !oss ett vackert gods genom falsk uppgift att vara sonen till en man, som vi ald:ig sett, så nog tror jag att de hängde oss. : Dessa ord yppade för den förskrämde uslingen hela vidden af den fara, som hotade honom. Bubblan hade brustit, och den rikedom, han samlat, skulle ej allenast åter ryckas ur hans händer, men — hvad som han ansåg af ännu mera vigt, — bans lif vari fara, Fullkomligt förkrossad och modlös, satt han med armarne i kors och sänkt hufvud, en verklig bild af förtviflan, då lord och lady Melbourg, åtföljda af Eugenia och Lilini,inträddeirtummet. z Du härl utropade hans fru i en ton af ytterlig bäpnad och fasa, ty hon hade ej ett ögonblick glömt den betydelsefulla tystnaden, då kon gick förbi dörren till biblioteket, och bade väntat sig en helt annan upplösning. Det är förbi med mig, pustade hennes man. Hvad betyder detta besynnerliga uppträde? frågade lorden. SS Det betyder, mylorda, svarade Lilini, att den usling, ni ser framför er,är en fånge, som måste svara inför den förolämpade rättvisan för att hafva tagit ett namn, hvartill ban icke egt någon rättighet, och för att genom falska attester både om sin härkomst såsom min son och om min död hafva kommit i besittning af mitt fädernegods.,