Aftonbladet – 15 oktober 1859, sida 2

De tyska enhetssträfvandena. (Från Aftonbladets korrespondent.) (Forts fr. gårdagsbl.) I det eljest så partikularistiska Hannover märkte man den första allvarsamma verkan. Redan den 19 Juli afgaf ett möte af advokater i Hannover under ledning saf hr v. Bennigsen och andra kammarmedlemmar en förklaring i öfverensstämmelse med Eisenacherprogrammet. . Församlingen erkände med afseende på de utifrån Tyskland hotande farorna nödvändigheten af nationalandans höjande: och en hastig utveckling af de politiska krafterna samt fann till en början en större koncentrering af makten i förening med ett tyskt parlament-emotsvara Tysklands politiska anspråk. Men dertill var. blott preussiska regeringen kallad, hvilken genom föregående årets systemvexling visat; att-hon icke skydde. att -beträda en ny och svårare bana. . Preussen borde såledesgripa initiativet för att så snart som: möjligt införa en fri förbundsförfattning samt vidtaga verksamma mått och steg för inkallandet af. det tyska parlamentet och för de militäriska krafternas koncentration såsom en enhet. Denna hannoverska förklaring af den 19 Juli hade afgifvits af en förening af -demokrater och konstitutionella, liksom aen så länge i Tyskland förgäfves eftersträfvade fusionen af de liberala och demokratiska partierna är ett ganska märkligt symptom af denna rörelse ochutmärker hvilka framsteg, den allmänna andan tagit under de senaste åren. Motstånd emot rörelsen skulle emellertid icke fattas, och visst icke blott från de tyska regeringarnes sida, utan äfven från en del af det tyska folket, som var fånget uti partikularistiska åskådningssätt, och till en del icke heller utan misstroende betraktade Preussen. Denna senare känsla var framkallad af de mörka reaktionsår, som Preussen genomlefvat sedan 1850, men isista band äfven utaf Preussens hållning under italienska kriget, hvilken stod i strid med den allmänna meningen bland södra Tysklands befolkning, hvilken icke blifvit tillräckligt upplyst genom offentliggörandet af de diplon atiska dokumenterna och andra omnämnda meddelanden. Den sydtyska pressen hade också gjort allt för att dölja för sina läsare materialierna för bättre insigter. Första uttrycket fick denna åsigt uti bayerska deputeradekammarens sammankomster medio af Augusti. -Deputeratden Völk hade föreslagit att kammaren skulle förklara sig för en stark: centralmakt jerate -en nationalrepresentation. Utskottet t llstyrkte visserligen att detta förslag skulle afböjas, emedan det skulle hafva till följd Tysklands söndr.ng, men förklarade sig för en eform af förbundsförfattningen, för att stärka Tyskland såsom en hel-het. Detta utskottsförslag, som innehöll ett indirekt: erkännande af förklaringarne i Eisenach och Hannover, bekämpades med en motiverad återgång tll dagordningen af kams märens vice president, dr Weiss, synnerligen, såsom det föregafs, af praktiska skäl. Det uppstod en-debatt, hvari Preussens politik under italienska kriget häftigt angreps, hvarvid ofvannämnde märkliga okunnighet om fakta på det bjertaste sätt framträde. Emellertid antogs--We-ssförslag med 87-töster mot 45, ln AE RR