STERNER berusad antingen af vin eller fåfänga. I följande kapitel skola emelleftid våra täsare se, huru denne herre lyckades att vinna sitt vad. TIUGOSIUNDE KAPITLET. Öfvermåttan stolt Och undermålig i heder. Shakespeare. Penningemarknaden i London Hade just börjat återhemta sig från en af dessa-paniska förskräckelser, som, lik en stwk åderlåtning, lemnar patienten med lugnare puls, men ytterligt mat , enligt hvad vi redan yttrat i ett föregående kapitel. Mer än trettio bhandelsbus, som spekulerat djerft i spanska statspapper, hade skyldrat i the Gazetten, och bland dem, som voro hemma i saken, var det en stor öfverraskning att sir John Sellem ej äfven var innesluten bland de öfriga på listan. Genom ett eller ennat medel hade det emellertid lyckats den sluge baronen att. hålla dörrarne öppna till sitt kontor och betala alla fordringar. Få, om ens någon, anade emellertid de medel han använde; dertill stod hans namn för högt. Det yppade sig dock en fara, som han ej hade beräknat: den falska Rebeccas mederliga oro öfver sin son, bankirens dröjsmål och uteblifvande. Dag efter dag infann hon sig vid Lombard Street, för att fråga efter honom, och ständigt erhöll hon af skrifvarne samma svar: intet bref ch ingen underrättelse från honom hade anländt. Häftigt oroad sökte den gamla qvinnan slutligen att få tala med bankiren sjelf, och efter några svårigheter lyckadeg hon äfven deri. a Hvar är min son, utropade how khöf igt, i samma ögon lick som hon stod ansigte rot ansigte med honom. Han sade att han skulle vara tillbaka om tre veckor, och det är ny