Aftonbladet – 6 oktober 1859, sida 2

TIuGosserTR KAPITLET. Varm som solens ljus och stark som döden, Moderskärleken, i alla lifvets öden Åt vår lycka gläds, vår smärta gråter. N Dårskaper och brist, vår likes vänskap släcker, Brottet lagens straff och verldens afsky väc3 ker, Men en moders kärlek vänder aldrig åter. Mrs Northon. Vår amerikanska äfventyrare och hans maka hade nu sedan flera månader bebott sitt lysande hus i London, och den sköna damens passion. för fåfänga och beundran inom modets verld tillfredsställdes på det högsta, genom det allmänna omdömet att hennes bjudIningarvoro. de utsöktaste under säsongen — en framgång som hon mindre hade att tacka sin skönhet och: sina talanger för, än den vänskap grefvinnan Melbourg hastigt fattat för henne. Denna dam, maka till en af Englands pärer, hade, ehuru tillhörande den högsta och otillgängligaste aristokratiska krets, opåkalladt sökt Eugenias bekantskap och vänskap, såsom en af den fordna mrs Trelawneys bästa vänners. Den högdragna damen behandlade emellertid Brandon med öppet förakt, och tvekade ej ens att i hans närvaro yttra sin förundran öfver att Eugenia kunnat gifta sig med honom. Hon bad honom aldrig bevista hennes mottagningar, vid hvilka Eugenia ständigt var en Sjelfskrifven gäst, och då han på det framfusiga sätt, som var bonom eget, ibland vågade syfta på, att detta för någon gång vore i sin ordning, lät hon honom ganska tydligt förstå att det var en sak som icke ens kunde komma i fråga. — Här var någonting att vedergälla — ett godt tillfälle att få hämnas! Ehuru djupt förbittrad öfver hennes vägran, behöll Brandon, af någon oförklarlig orsak,