Aftonbladet – 3 oktober 1859, sida 3

UTBIHES. Med ångfartyget Svea ha vi bekommit tidningar från London af den 27, Paris och Brissel af den 28, Hamburg af den 29 samt Berlin af den 30 September. FRANKRIKE. I Paris anser man fortfarande det vara otvifvelaktigt att en kongress skall komma till stånd för att ordna den italienska frågan. Dessförinnan skulle dock mellan Frankrike och Österrike ett specialfredsfördrag afslutas rörande Lombardiets afträdande, hvilket fördrag man väntar att inom några dagar få se meddeladt i Monitören. Monitören för den 28 Sept. innehåller följande: Några utländska tidningar försäkra, att den italienska frågans lösning skulle förhindras derigenowr, att kejsaren önskar i Italien grundlägga ett konungarike för en prins af hans familj. Dessa rykten erfordra ingen vederläggning. För att betaga dem allt värde, gör det tillfyllest att, utan att nu tala om de förpligtelser, som blifvit åtagna i Villafranca, erinra om kejsarens handlingar och ord före och efter denna tidpunkt.? En följd af olikheten i åsigter mellan Frankrike och England i afseende å Italien synes vara ett nytt närmande mellan kabinetten i Paris och Wien. Utom Monitörens ofvanstående meddelande talar härför det faktum, att kejsaren, enligt uppgifter från Paris, skall ha vägrat att mottaga en florentinsk deputation, hvilken anländt till Biarritz i ändamål att söka vinna kejsaren för Toscanas förening med Piemont. : Det icke obetydande ultramontana partiet inom det franska presterskapet tyckes ha för afsigt att tillställa en agitation till förmån för påfvens verldsliga makt. Så har biskopen i Arras, Parisis, uti ett herdabref anbefallt förböner för påfven. Biskopen uttalar väl deri det största förtroende till franska regeringens afsigter mot den heliga stolen, men visar deremot der största förtrytelse öfver händelserna och bemödandena i Romagnan. Derjemte beklagar han det olyckliga sammanträffandet af dylika tilldragelser med de franska vapnens framgångar och bekänner, att han icke kan komma ifrån sin förvåning öfver att en fred, hvilken borde foga ännu en ring till det påfliga diademet, medfört fördubbladt hån, förräderi och hädelse.? I samma anda har äfven biskopen i Tulle uttalat sig i en predikan, som han nyligen hållit inför presterskapet i Paris. Rörande pressen innehåller Monitören för den 27 dennes följande artikel: Flera tidningar, hvilka angripa 1852 års dekret om DARIA BADA OR RR REEEETN ASAT IA yemsras