Aftonbladet – 1 oktober 1859, sida 3

som hade 1, mil hit, begärde ersättning för inställelsen, hvarefter furiren Hagström, på begäran af hr kapten Blomqvist, Yerom tillspord, uppgaf, att han väl bemärkt, att en del af manskapet låg utanför tälten, men icke hört annan anledning dertill uppgifvas än den starka värmen; äfvensom ht kaptenen förmälde, att han icke under Vistandet å Långholmen hört omtalas. att ohyra fanns i lägerhalmen, utan hade för honom endast tillkännagifvits att den var dålig och derom hade han gjort anmälan hos kommendanten, på sätt han förut uppgifvit. Genom sitt antagna biträde, nämndemannen A. P. Andersson i Hallstra, som uppgaf sig äfven vara utrednipgsman i boet efter aflidne Hägg, anförde enkan Anna Lena Persdotter, att hon för sig och sina omyndiga barn yrkade erhålla sin behöriga andel af de ersättningar svarandena kunde blifva ålagda utgifva, äfvensom hon, under uppgift att hon hade två mil hit till staden, fordrade godtgörelse för inställelsen denna dag. På derom framställd fråga medgåfvo målsegandena att från bränvinsförsäljningsvinsten finge afgå de i journalen upptagne poster af 18 rdr 25 öre: för öl och bränvin midsommarsdagen, 20-rdr till sjukvåktarne och 9 rdr åt qvarlemnade sjuke, men bestredo deremot utbetalningen af 4 rdr rmt:för arbete hos kommendanten, underuppgift att dessa 4 rdr utbetalts till: någon af kommenderingsmanskapet, som under permissionstid biträdt att mangla hos kommendanten, äfvensom målsegandena, på gifven anledning, nu förklarade, att de icke genast hos kommenderingsbefälhafvaren anfört klagomål deröfver, att fanjunkaren Egelin begagnade sig af proviant, af det skäl, att de väntat det han; enligt sitt gifna: löfte, skälle gifva ersättning för hvad han tog; hvarefter de öfverlemnade målet till domstolens pröfniog, under anhållan om ersättning för inställelsen denna och förra rättegångsdagen; med undantag af grenadieren Örn, som endast fordrade sådan ersättning för denna dag, samt uppgaf atthan af sjukdom varit hindrad att förra rättegångsdagen tillstädeskomma, derom Han likväl förmälde sig nu icke vara i tillfalle förete något bevis. Med anledning af berörde anhållan antecknades, att Frid hit till staden: hade 5 mil, Ring 4, mil, Hog 5!, mil, Porus 6!-, mil, Berg 5 mil, Libert 7!, mil, Nord, Sköld, Svärd och Lindholm :2; mil, Djerf 4, mil, Hall 1!, mil, Hjelm och Lantz 1,, niil, Hugo 2, mil, Kanon 2, mil, Örn 8!, mil och Max 2 mils. r Svarandena bestredo att någon ersättning för-inställelsen måtte målsegandena tillerkännas, men förklarade sig i öfrigt icke hafva något vidare i saken att anföra. . Åklagaren förmälde, att då hr krigsfiskalen, efter handlingaråes öfverlemnade till kongl. krigshofrätten, komme i tillfälle att yttra sig i saken, såvidt deh angick hr kaptenen Blomqvist, åklagaren ansåg sig icke behöfva i detta afseende nu framställa några påståenden, men yrkade att fanjunkaren Egelin, för hvad honom låg till last, måtte fällas till ansvar enligt krigsartiklarne. Då något vidare derefter icke förekom till anteck. ning, afkunnade krigsrätten, efter enskilt öfverläggning, följande Utslag: Handlingarne i saken komma att för åtalets pröfvivg, i hvad det rörer hr kaptenen och: riddaren lomqvist, till K. M:ts öch rikets krigshofrätt öfverlemnås. Hvad åter målet avgår fanjunkaren och svärdsmannen August Egelin, så har krigsrätten tagit detsamma i öfvervågånde; och ehuru emot honom under ransakningen förekominit, ätt han af de medel han för bränvinsförsäljningen uppburit icke till kömmenderingsbefälhafvaren redovisat 144 rdr fmt, hvartill, med antagande deraf att S40 kåhnor blifvit?utsälde efter inköpspris af I rdr28 sk. öch utminäteringspris af 2 rdr kannan, det oredovisade öfterskottet af bränvinsförsäljhingsihedled uppgår, utan bebållit dem sågom ersättning för sitt besvär, likasöm it han, efter egen utsagöysynes kunta ahtagas båfva af löjtnant C. H. Boheman emöttagit 39 rår rit, så kallade torrskaffningsmedel, utan att för desåmma bafva redogjort; likväl och då hr kapten Bloniqvist medgifvit, att han uppdragit åt fanjunkaren: Egelin att ombesörja bränviosförsäljningen; med skyldighet att redovisa för hr kaptenen, utan att:sedermera hafva någon redovisning honom affordrat, samt fanj ren i denna sin egenskap hvarken ålegat handa omförmälde bränvinsförsäljningseller torrskaffningsmedel, utan håns befattning dermed utestutunde grundat sig: på särskilt uppdrag af hr kapteven, finner krigsrätten fenjunkaren Egelin icke kunna i denua del at målet till ansvar fällas. Hvad vidare beträffar angifvelsen emot fanjunkaren Egelin att hafva utan ersättning begagnat sig at manskapets proviant, så inhemtas af undersökningen derom, att målseganderna Ring och Lindholm medgifvit, att faniunkaren till dem yttrat, att han skulle ersätta hvad han, af provianten använde; att målseganden Sköld förmölt sig hafva hört fanjunkaren vid något tillfälle under kommenderingstiden tillsäga kocken Lord, att upprätta och tills ställa honom räkning på hans skuld för begagnad proviant; att densamma afhemtats helt öppet och utan förhemligande för trupper; och att klagomål deröfver icke dnförts hos kommenderingsbefälhafvaren, utan målseganderna deremot förklarat; att de icke genast till laga beifran anmält nu åtalade förfarande, emedån de förlitat sig på fanjunkarens gifna löfte om ersättning för den proviant han. bekommit; vid betraktande af hvilka omständigheter väl synes, som manskapet under hela kommenderingstiden icke skulle funnit fanjunkarens beteende; rörande provianthemtningen, hafva varit af beskaffenbet, att från deras sida föranleda anmärkning; men Jå EK. M:ts krigsartiklar såsom tjenstefel anse felande hushållning för trupp och äsidosatt vårdnad om dess bästa, samt följaktligen såsom tjenstepligt ålägga förman, att i allt tillse, det underlydande utbekomma sin fulla rätt, men fanjunkaren Egelin så till vida brutit emot krigslageps berörde föreskrifter, som han sjelf underlåtit, att i tid, som yederbort, tillställa manskapet hvad dem rätteligen tillkom, oaktadt hän derom blifvit påmind, finner krigsrätten rättvist döma fanjunkaren Egelin till extra judiciel bestraffning, den hr regementschefen eger bestämma, äfvensom krigsrätten ålägger fanjunkaren ej mindre, enligt åtagande, ersätta målseganderna för den proviant, han användt, med åtta öre riksmynt till dem hvardera, än äfven, antingen ensamt eller gemensamt med kapten Blomqvist, derest krigshofrätten pröfvar rättvist sådan Ersättningsskyldighet hogom ålägga, att för inställelsekostnaden godtgöra målseganderna Frid och Berg med 10 rår hvardera, Rivg med 10 rär 50 öre, Hag med 11 rdr, Poros med 10 rdr 50 öre, Libert med 15 rdr, Nord, Sköld, Svärd och Lindholm med 5 rär till hvardera, Djerf med 9 rår, Hall med 2 rår 50 öre, Hjelm och Lantz med 3 rår till hvärderä, Hugö med 5 rår 50 Öre, Kanon med 4 rdr 50 öre, Örn med 8 rdr 25 öte, Mex med 4 får, och enkan Anna Lena Persdotter med 2 rdr, samt vittnet Öijer med 1 rår 50 öre, allt rmt. Då grenadieren Örn icke styrkt laga förfall för sitt uteblifvande förra rättegångsdagen, fälles han att utgifva förbrutna vitet 5 rdr rmt: ie Efter afkunnandet häraf och sedan behörig be