Aftonbladet – 1 oktober 1859, sida 3

Men mellan oss har aldrig något sådant falskt förhållande egt rum, fortfor den blinde mannen med upprörd stämma. Du har 6j lättsinnigt kunnat leka med det namn, som varit anförtrödt till. din heder — ej skymfat den mannens olycka, som så älskade och litade på dig? Nej, nej; det skulle vara alltför rysligt, lågsinnådt — otroligt! General de Courcies maka kan icke vara i stånd till ett så grymt bedrägeri.n Du vet att hon icke är. det, svarade hans fru med lugn-värdighet. Du har ju aldrig bedragit mig ? Aldrig I Hans misstroende började försvinna; ännu några ögonblick, och ban skulle hafva slutit hehne i siha armar. Du har ju aldrig hellre dolt någonting för mig, Adelaide? sade han. Svarå mig endast på denna fråga till; och jag skall blifva lugn. Du studsar! Jag känner din hand darra i min. Det är då sannt! Allt det, som jag vägrat att tro är sannbt, tillade han bitte:t; voch den ära, som fienderna till mitt färdernesland ej kunde förringa, är fläckad af en qvinna. G Här jag förtjenat dessa orättvisa misstankar? utropade hans hustru, med svårighet återhållande sina tårar; äro de värdiga mig och dig sjelf? Då du bad mig blifva din maka, sade jag dig att min kärlek bade tillhört en annan. ; Och att ban var död, afbröt generalen; var detta sannt? . Jag. trodde det då. Du, trodde det upprepade hennes man alldeles utom sig. Nu Tfattår jag allt. Orm, varelse utan blygsamhet och hederskänsla — mina ögons mörker bar flyttat sig till mitt bjerta. Lemna mig, på det att jag icke, vansinnig genom känslan af min skymf, skall