Aftonbladet – 30 september 1859, sida 3

grund! tryggt och sjelfförnöjdt.. De riktig vassade sig i sin lyckas sol. . Konsten spirade app i den starka temperaturen. De rika hol!ändarnes salar fylldes-med konstverk af egen fabrik, konstverk, som, äfven de å sin sida, förunderligt väl måla deras samtids karakter. -) fy hvad framställa de som mest? Porträtter, hvari de stora sjelfförnöjdt sågo sin egen storhet afspeglad, -genrestycken,hvari den förvärfvade lyckans och hemfridens stilla, rika njutning på en gång lugnt och angenämt uppenbarar sig. Och skall det vara stora historiska stycken — ja, då skildra de det eller det stora kalaset, som :holländarne efter den eller den framgången tillställt. Man ser deras borgmästare och den tidens gubbar med glaset i hand dricka det lyckliga, det lugna, det makliga Hollands skål. Men — Holland hade varit. Verldsstyrelsen hade begagnat det såsom europeisk stormakt. Holland hars gjort-hvaa det kunnat göra. Andra frågor, andra verk voro i görningen, för hvilka holländarnes mnaturutrustning ej måtte hafva varit tillräcklig... Och sålunda, oaktadt de ingalunda :slogo sig på latsidan eller för champagneglasen glömde sitt förvärf, — de räckte dock icke till för hvad. som göras skulle. Den tid kom, då det började stanna för Holland, men gå så mycket starkare framåt för England. Och huru det nu är med Holland, — visserligen behöfves det en bok och många böcker för att framställa det. Men — vi nöja oss med det allmänna uttrycket, att det är ett land af en — lägre ordning. Men nu, konsten tillämpad på naturens eget vegetativa formoch färgspel .... hur har let gått med den i Holland? Så som med le öfriga konsterna, d. v. s. dess sjelfverksamma lif har afstannat, och den har sedandess f: amsläpat sig osjelfständigt i eclecticism, imitation Oo. s. Vv. Sedan engelsmännen på 1700-talet bytt roj med 1600-talets holländare, d. v. s. blifvit sjöfartens och handelns herrar i Europa och som sådana intagit en af de förnämsta platserna vid det europeiska rådsbordet, — då nöjde de sig icke med det som var holländskt, åtminstone icke med den holländska parkkonsten. Deras natursinne, innerligare och starkare ön holländarnes, fordrade mera frihet i formerna. Så blefvo engelsmännen herrar i den konstriktningen. Och nu blef det Hollands liksom hela det öfriga Europas sak att göra efter: Det är också fallet än i dag med holländarne. Deras förnämsta större parker äro numera engelska till stilen, :och modernt folk i Holland följer tillochmed det engelska modet till punkt och pricka i sina små parker. Engelsmännen ha, som bekant är, på sednare tider fått skarlakansfeber och gulsot i sin smak med afseende på blomsterodling. Man ser nemligen, med andra ord, skarlakans-pelargonier och gula calceolarier öfverallt.Holländarne finna detta. som sig bör. Och pelargonier och calceolarier, calceolarier och pelargonier, utgöra också hufvudmassan af deras blomsterbäddar, när det skall vara rätt fint. Men — och: här komma vi till det utmärkande i den holländska karakteren, sådant detta äfven i deras parker och trädgårdar ger : sig tillkänna. Holländarne äro icke något: modernt folk; de bry sig i allmänhet icke mycket om det smoderna; Om man undantager Haag och Rotterdam, såsom medelpunkten för det unga, och moderna Holland, det engelska, det franska Holland, — så är det öfriga Holland gammalmodigt, konservativt, i sin smak och i sina vanor, mycket konservativt. : Man kan finna detta i alla riktningar. Man finner det äfven i parkerna. Det finnes i det egentliga Holland platser, der den gamla hol: ländska stilens parker ännu förblifvit orubbade. platser, .der träden äro klippta, der grottor och små leksaker äro bibehållna, och det ej såsom historiska. kuriosa, utan. derföre att dessa kosthgheter öfverensstämma med det folkets gammalmodiga sinne. Men det finnes något änövu mer karakteristiskt för holländarne i deras lustgårdar. Låtom oss göra en tur t. ex. till det gamla beryktade Zaardam. Ni skulle väl pligtskyldigast berätta om minnena efter czar Peter derstädes, om hans koja t. ex., dit alla turister skola vallfärdan, d. v. s. vallas såsom andra beskedlig: varelser. Men vi hafva: ej tid dermed. Vi skola se på lustgårdarne der. Zaardamär er rik stad. Den är bekant för mängden af sins qvarnar. De utgöra dess rikedom jemte — kapitalisterna, som slå sig till ro här på gamle dagar, då det är lugnare: bär äni Amsterdam och de, enligt sin veritabelt holländska.natur. litet eller intet fråga efter hufvudstadens lyx, I en sådan stad måste det naturligtvis finna: små trädgårdar. Ja, och trädgårdar, som äro karakteristiska för det egentliga gamla Holland. (Forts. följer.) fre PR I Pre. Vattenledningsarbetena på Götgataz. Till redåktionen af Aftonbladet. Hos redaktionen. anhålles ödmjukligen att snarast få infördt nedanstående, för. att om möjligt söka fö rekomma flera olyckshändelser. Då i går afton kl. !, 9 två personer passeradt fram på trottoiren utanför huset n:r 28 vid Götgatan, inträffade: att de plötsligt Hedstörtade i en 1!,, aln: