Aftonbladet – 30 september 1859, sida 2

ill professor Svanbergs förfogande, om så på ordrats; men professor Svanberg gick sin gen väg och inredde sitt laboratorium alltn grunden med en sådan okunnighet och vårdslöshet, att knappt voro ugnar och kaveller uppförda, förrän de af brist på underag nedstörtade. Undervisningen afbrötse af eparationer, och professor Svanberg inställde ina föreläsningar, hvilka han gerna kunnat ortsätta i hvilken lokal som helsty-alldenstund an, märkvärdigt nog, aldrig: lärer be!edsaga sina föreläsningar med ett enda experiment. Huru litet han i öfrigt bidrager till att uppehålla och föra sin vetenskap framåt, kan man finna deraf, att han lärer under flera år ej, sjelf lagt hand vid laborationer... Såsom allmänt bekant omtalas: ock, att han sedan 1855 tre gånger föreläst samma kurs, för hvilken -hvarje gång åtgått två terminner,. ehuru för denna kurs, såsom den-af honom genom: gås; enstermin. varit tillräcklig; omcbansejsså ofta som skett. inställt sina föreläsningar, samt att ban endast några få gånger i terminen besöker sitt laboratorium och vid sådana tillfällen ytterst sällan tager någon kunskap om laboratorernas sysselsättning, så attdessa. utan ledning och undervisning under ett mekaniskt ocH recepturartadt laborerande leranasi.okunnighet om grunderna för den ena eller andra af. de metodersöm följas. : s Då dessa och likartade förbållanden med afseende på hr Svanbergs ledning af det kemiska studiet: vid: Upsala universitet länge varit allmänt kända, kunde man svårligen antaga, att de undgått de vöfriga lärarnes vid universitetet uppmärksamhet; bvarföre man tog för afgjordt att hr Richerts klagomål mot hr professor Svanberg icke skulle vara en alldeles ovälkommen anledning till en allvarlig räfst med hr professorn. Det väckte derföre ej ringa förvåning, när man af Upsala-Posten för den 3 September underrättades, att konsistoriet strängt bedömt hr Richerts åtgärd och beslutat att ej vidare sig med måletbefatta än att man BKänvisade Kklaganden till 137 universitets-statuterha, enligt hvilken det vore honom obetaget att offentlig examen försöka. Hvad en examitiand vinner med ett sådant försök, synnerligast då det deröfver afgifna betyg ej. kan. öfverklagas, inses lätt. Och för öfrigt kunde man med skäl fråga, på hvad grund könsistoriet undandrog sig att taga befattning med målet, då. enligt 47. och 48, SS universitets-statuterna det tillkommer rektor och i svårare fall Konsistöriet att tillse, det lärare och tjenstemän sina åligganden i allo noggrannt uppfylla, samt att dem om deras tjenstepligter erinra. Annorlunda än som tjenstefel kunde väl ej hr professorns oskickliga och förnärmande beteende mot hr Richert anses, alldenstund han dertill gjorde sig skyldig under begagnandet. af. en rättighet, som: statuterna förläna honom i egenskap af akademilärare, rättigheten nemligen att tentera dem, . som, ämna. undergå examen, Emellertid: visade det:.:sig : efter: -protokollets justering den 9 September, att-antingen hade Upsala-Posten ej riktigt uppgifvit konsistoriets vid föregående sammanträde uttalade åsigt, eller ock bade denna undergått en högst väsentlig förändring. Konsistoriets protokoll frågan under sstnämnde dag är nemligen af följande lydelse: Efterslutad öfverläggning stannade consistorium 1 det beslut, att consistorium ansåg hvad studeranden Richert i sin klagoskrift anmärkt. mot. professor L. Svanberg vara af den beskaftenhet, att det tillhörde kongl. akademiens rektor att i förstaj hand dermed taga den befattning, hvartill omständigheterna och 47 i statuterna kunde föranleda., i . Genom detta protokoll är nu angifven den punkt, på hvilken saken för närvarande står, alldenstund det ej ännu blifvit kändt, att rektor vidtagit någon vidare ätgärd Då det emellertid i statuterpa beter, att rektor i första hand skall. utöfva närmaste vården och tillsynen öfver ellt hvad universitetet rörer,, men derjemte, att han i svårare fall skall derom i consist. majus göra anmälan, vill det synas som om rektor och konsistoriet under öfverläggbingen kommit till den åsigten; att det ifrågavarande fallet icke hörer till de nsväraren. Det vär eljest ej lätt att förklara, bvarföre deti könsistoriet redan anhängiggjorda målet hänsköts till rektor: Härmed må dock vara buru som helst; Frågan har åtminstone ej blifvit tvärt afklipt, och man får väl hoppas, att rektor vid närmare undersökning skall finna henne. nog vigtig och maktpåliggande att ytterligare böra i konsistoriet till allvarlig behandling anmälas. Ty vigtigt och maktpåliggande får det väl bnses; ej mindre att en professor vårdar sigsom och upprätthåller sin vetenskap, än att han på ett sådant sätt umgås med och bemöter sina lärjungar, att han. ej, bos deni qväfver all håg för vetenskapen. .Gäller detta. i allmänhet, så gäller det i all synnerhet om !en professor, som blifvit satt till föreståndare öfver en sådan institution som det i Upsala genom dryga. anslag uppförda kemiska laboratorium. Till ganska sorgliga och för professor Svanberg föga smickrande betraktelser kommer man genom att jemföra det sätt, på bvilket han: sköter sina åligganden, med de låsigter han uttalat i en af honom 1857 utgifven broschyr, under : titel: Tankar om sättet at ordna för åen kemiska vetenskapen vid våra universiteter, på det att statens deraf beroende behof må blifva tillfredsställdan. I I denna: broschyr uppvisar han,: huru vigtigt : det är, att läraren uppgör planer för laborationernas bedrifvande på ett såväl för vetenskapen som lirjungen samtidigt verkande ändamålsenligt sätt, att han förklarar fenomenerna. och utöfvar närmare tillsyn öfver försatsar SÖS I SEEN EEE. na TEN a ne so