Aftonbladet – 29 september 1859, sida 2

I alla andra frågor skulle chefen ensam be-: sluta samt ledamöterna ega rådgifvande stämmä, likväl med rättighet Påde för den civila och militära ledamoten att till protokollet anföra sin särskilda. mening. Läsaren finner således här en högst märklig afvikelse från suveränitetsprincipen i armåförvaltningen, då nemligen, hvad beträffar marinförvaltningen, dels ledamöterna hafva jemte chefen beslutanderätt i alla vigtigare mål och den militära ledamoten, som i armåförvaltningen Bvarken Bar rösträtt i någon enda fråga eller ens rätt att yttra sin mening till protokollet i sidana mål, der chefen är ensam; beslutande, inom sjöförvaltningen skulle få tillgodöndjuta begge dessa rättigheter. , Hvadan denna påfallande inkonseqvens? Månne män på det håll, -der komiten tagit sina ,inspirationer, varit mindre angelägen om envälde -hos chefen för flottåns än för armens förvaltning? Om så är, hålla vi sjöministern räkning för denna förståndiga mModesti, Kvilkeh möjligen kan bereda framgång åt enreorganisation af flottans civila förvaltning, hvilken tvifvelsutan deraf är i särdeles stort behof. I sammanhang med omreglering af sjöförvaltningen föreslår: komiten, förmodligen efter sjöministerns anvisning, åtskilligt, som tyckes föranleda till. förenkling och reda, såsom att svarsdepartementet; att en vidsträcktare myndighet än hitintills inrymmes åt cheferna vid flottans stationer, så att de icke onödigtvis behöfva förfråga sig hos förvaltningen om : Varenda småsak; att ed särskilt styrelse inrättas öfver lotsoch båkväsendet, med lotsdirektören till chef samt en sekreterare och en kamrerare till ledamöter. Vi hoppas att med nästa artikel kunna afsluta vår framställning af komiterades betänkande.