Aftonbladet – 28 september 1859, sida 3

gata. Hade de; som bemärkte honom, kunna gissa Orsaken till hans flykt, så skulle hundra kulor blifvit skickade efter honom och lika många händer varit färdiga att slita honom i stycken, för hans svarta förräderi. Hvad sägerni sjelf derom, min -ädle vän? hviskade monarken, vill ni anförtro er åt denne engelsman ?, Åt hvilken? frågade den döende och öppnade sina ögon. Det är en engelsk läkare, som Lilini fört med sig. Vid ljudet af grefvens namn räckte den sjuke fram sin hand och log. Jan, hviskade han matt; på honom kan jag lita. Med en hand, så öm somcen qvinnas, hvilken vårdar en älskad anhörig, lossade doktor Curry varsamt bandagerna kring såret. Hans blick hade ej förr fallit derpå, än uttrycket i hans ansigte förändrades; spanioren, som uppmärksamt . betraktade honom, var på väg att tala, men den gamle läkaren gaf honom ett tecken att tiga. Med cn svamp tvättade han kanterna kring blessyren, der dödkött bildat sig, och införde en fin silfversond i de inskärningar Sanchez gjort, i hopp att, som han sade, få rätt på kulan. En mörk vätska flöt ut derifrån. Den sjuke rörde sig ej och klagade icke; utan tycktes fullkomligt känslolös för hvad som tilldrog sig. Det är för sent, sade skotten med det djupaste deltagande — alltför sentl Lyckligtvis gjorde han detta utrop på enzelska. Finns intet hopp? frågade. grefven. Nej, intet! Såret har blifvit förgiftadt. Han har ej en timma att lefva. Ett halfqväfdt utrop af fasa och häpnad frambröt från Harold Tracys och Harrys läppar.