Aftonbladet – 24 september 1859, sida 2

LITTERATUR Populära naturhistoriska skrifter. Skapelsedayarne — De fysiska lifvet — Helsans bok — Hvardagslifvets fysiologi — Fysiologi för fruntimmer. Det är tyvärr egentligen först under det sednaste årtiondet, som man gjort början till införande af naturvetenskapliga studier i de allmänna och enskilta skolorna. Man sysselsätter i dem ännu alltför mycket ungdomen mdd ofruktbara eller åtminstone mindre fruktbara ämnen. Man låter den år ut och år in plugga i sig en andefattig och tankedödande sammanfattning af religionsläran samt till en del föga uppbyggliga historier om judafolkets forntid. Man tvingar eller förleder den att läsa de döda språken, i hvilka endast ytterst få hinra så långt, att detta studium kan pöra dem något gagn. Man sysselsätter upgdoraen år ut och år in med läsningen af upprörande brottmålsprotokoller, som man gifvit det kortare namnet historien, i stället för att gifva den kinnedom om naturens gudomliga ordning, om dess eget väsendes ursprung och beskaffenhet. Så blir ynglingen student och skolgossen en medborgare, sedan han glömt katekesen och grammatica latiman, men med ganska säker kanskap om namnet på de begge kungliga bröderna, som slogo ihjäl hvarandra med ett betsel: om huru många judr Nero brärde upp: om årtalet då Nimrod dog och Fredrik I föddes: om alla stora slagtares affärer 1 menniskokött: och han vet dessutom perfekt hvad floderna, och bergen heta i de flesta länder, hvar konungarne hafva sitt säte och hur många invånare som räknades i åtskilliga städer det året, då den geografiska läroboken skrefs o. s. v. Om verldssystemets sammanhang har han deremot icke fått läsa något mera än de få blad som inleda geografien — om jordens daning vet han ingenting mer än hvad Moseboken lärde-judarne för tre tusen år sedan — af fysiken och kemien känner han ej mer än namnet — och allraminst vet Han om sammansättningen af denna beundransvärda maskin, på hvars riktiga vård bans timliga och andliga väl beror och hvilken han af okunnighet dagligen arbetar på att förderfva. Dessa betraktelser, hvilka visserligen icke äro nya, men böra upprepas ända tills de vunnit allmänt erkännande och blifvit praktiskt tillämpade på uppfostringsoch undervisningsväsendet, ba vi blifvit föranledda till, då händelsevis på en gång kommit i våra händer. flera skrifter från det naturvetenskapliga området. Vi skola här nedan närmare omtala den ena efter den andra. Hr P. A. Ljungberg har öfverlemnat till allmänheten i öfversättning ett litet arbete, som han kallar Skapelsedagarne. Det är författadt af en tysk professor Klencke. Författaren har företagit sig att i tio bref, som han kallar taflor, teckna jordens daning och RAR Ardre ST äskar Födda nro TITO