Aftonbladet – 21 september 1859, sida 3

Article Image
dem antingen till kaptenen sjelf eller fanjunkaren Egelin, för att, jemte öfrige besparingsmedel, till manskapet utdelas, och att, då kaptenen icke hbekommit dem, han förmodade, att fanjunkaren Egelin emottagit och glömt redovisa dem vid slutredogörelsen. Fanjunkären Egelin uppgaf, att han icke bestämdt erinrade sig, huruvida han af löjtnant Boheman emottagit ifrågavarande 39 rdr, och derföre ej heller ville förneka det, utan trodde till och med sjelf, att har bekommit och sammanblandat dem med sina öfriga penningar, samt derigenom uteglömt dem från redovisningen under den brådska, hvarmed densamma under hemresan på ångbåten måst uppgöras. Åklagaren yrkade, att fanjunkaren Egelin måtte bestämdt förklara, om han emottagit dessa 39 rår eller icke, desto hellre som löjtnant Bobeman, hvilken vistades på utrikes ort, svårligen kunde blifv: hörd i saken; men fanjunkaren kunde icke förmå: afgifva någon bestämdare förklaring, än att, ehurv han icke kunde påminna sig det, han var öfvertygaå att han bekommit dem. Uppmanad närmare redogöra för, huru tillgått vid uppgörelsen om bränvinstörsäljningen, förklarade kapten Blomqvist, att han kort efter ankomster till Långholmen vid ett tillfälle, då kommenderingens korporaler varit samlade hemma hos honom, underrättat dem, att fanjunkaren Egelin skulle under kommenderingstiden uppköpa och tillhandahålla manskapet bränvin efter ett pris af 2 rdr kanhän, och der vinst, som på försäljningen kunde uppkomma, utdelas till manskapet, sedan skälig ersättning för dera: besvär blifvit lemnad fanjunkaren Egelin och korporalen Jonas Petter Nyström, hvilken sistnämnde, i egenskap af ständig jourhafvande korporal. under kommenderingstiden, skulle ombesörja utminuteringen; att kaptenen, innan han meddelade korporalerna förenämnde underrättelse, tillsport fanjunka ren Egelin, huruvida han ville låta uppköpa och ge nom lämplig person till. manskapet utminutera bränvin, emot ersättning och skyldighet att redovisa fi, kaptenen, hvilket fanjunkaren då åtagit sig, me sedermera icke lemnat eller affordrats redovisnin; öfver försäljningen, utan endast till kaptenen aflemnat .150 rdr rmt, såsom vinst på densamma; oc) att kaptenen antagit, det fanjunkaren då reda afdragit hvad han skulle hafva för sitt besvär, uta att hvarken derom eller om beloppet af hela behåll ningen på bränvinsförsäljningen hafva gjort sig un: derrättad. (Forts.) ——— — Förliden gårdag voro i poliskammaren inkallade några rodderskor, stationerade vid öfverfarter emellan Kött-torget och Södermalm, hvilka dagen förut vägrat att ombesörja nämnda rodd, med mindre är: ått de som passagerare hade flera än två personer Detta rodderskornas tilltag lärer praktiseras på flers ställen samt underlättas. af allmänhetens obekantskap öm sina rättigheter härutinnan. Rodderskorna är hemligen förpligtade: att lägga ifrån bron så snari de i båten hafva endast en person, när denne utfäster sig att betala öfverfarten för två. Äro två passagerare i båten, faller det således af sig sjelft ätt rodderskorna genast skola lägga ut från land. Öfverträdelser härutinnan skulle snart upphöra, om blott de personer, som af rodderskorna behardlade: sjelfmyndigt, derom underrättade traktens polisbevakning, som då icke underlåter att dels lemna nödig handräckning och dels till laga ansvar — eti sådant finnes stadgadt — befordra de tredelade (D. B.) — ÅA de menniskoqvarlefvor, som, enligt hvad vi förut berättat, blifvit den 3 September af tvenne vermländningar anträffade vid upptagandet af ett dike å Stora Ahlby egor i Solna socken, har provincialläkaren doktor F. Rydberg den 14 dennes företagit medieolegal besigtning. Doktor R:s berättelse förmäler, att dessa menniskoqvarlefvor, inalles 14 diverse ben och benfragmenter, varit blandade med hästben, och hafva, enligt doktorns förmenande, benen legat i jorden mer än en mansålder och :sannolikt tillhört en person i mannaåldern af vid pass 5 fot och 5 tums längd. På hufvudskålen synes tydligt märke efter våld, tillfogadt med ett trekantigt skärande instrument. En vid besigtningen. närvarande enka berättade, att hon i sin ungdom blifvit af sin matmoder varnad för att taga vatten u brunnen, eftersom matmodern misstrodde denne derför, att karlarne en qväll slagits och en karl gått sin väg eller försvunnit. (D: B.) Sistlidne måndag, då lokomotivet vid jernvägsbiten mellan Liljeholmen och tunneln skulle sättas i gång. var det med möda som tillsyningsmännen kunde förmå personer att, pa gifven signal, lemna banan Snickaregesällerna OC. J. Creutz, F. A. Ericsson, J Simberg, E. Sundin och J. A. Ullberg voro så motsträfviga att, ehuru de till förekommande af olycks händelse en gång blifvit afvisade likväl åter ingingc å banan samt förfördelade de utsatta posterna. Härom hölls i dag polisförhör till följd af rapport frår stationschefen kapten Wennerström. Denne hade enligt hvad det inför polisen uppträdande ombudet: tillkännagaf, med sakens anmälan haft för ändamå. att statuera en varning till förebygganie af förny andet af ett oskick, som kan föranleda svåra olyckor Sedan de tilltalade blifvit öfvertygade om angifvel sen, blef målet remitteradt till domstol å landet, och de tilltalade nödgas således inställa sig vid ting Fittja. Westerås. Vi omnämnde nyligen ett det råaste öfvervåld, -som af tvenne bodbetjenter och en dräng blifvit föröfvadt emot tvenne personer, nämndeman nen A. G. Pettersson i Råby och förre soldaten C Bäckman från Lundby socken. af hvilka den sednar blifvit af betjenten Johansson och drängen Anderssor så illa tilltygad, att han på länslasarettet sväfvad. emellan hoppet om lif och fruktan för död. Unde: detta Bäckmans tillstånd inmanades äfven Anderssor i Häkte, men såväl Johansson; hvilken genast vid ran sakningens början insattes å cellfängelset, som Andersson blefvo sistl. lördag på grund af dessförinnar utfärdadt läkarebetyg af innehåll, att för närvarande skäl icke förefunnes, som omintetgjorde hoppet om Bäckmans, tillfrisknande, ställda på fri fot och få m troligtvis umgälla sina af okynne och öfverdåd begångna ohyggliga förbrytelser med endast obetydlig: böter. (W. L. T.) — Göteborg. Vid polisundersökning rörande de svåra eldsvådan i Majorna den 7 dennes har uppda gats huru densamma tillkommit, hvarpå full. bekrät telse äfven erhölls, då mamsell Anna Kindbäck; på kallad, framträdde, till dombordet och synbarligen a ånger djupt rörd samt under tårar öppet erkände att hon af våda varit orsaken till den förskräcklig: olyckshändelsen, om. hvårs uppkomst :hon berättade: att sedan hön, som är :57år gammal, sjuklig och i 20 år försörjt sig med sömnad, den ifrågavarand: aftonen satt sig på sängkanten för att sy uti sitt rum på nedra botten i hr Eklunds förut omnämnd: hus, dervid hon ställt ett brinnande ljus bredvid sig på en stol, hade hon af mattighet fallit i sömn. Huru länge detta varade visste hon ej, men när hon såsom hön förmodar, någon stund derefter vaknade, hade hon funnit sänggardinen antänd, då hon fatta: ti densamma, mens brännt sig: på fingrarne, hvarpi hon, ytterst: förskräckt öfver elden, skyndat in til enkefru Nygren i nästa rum; hvilkens hjelp hon påsallat och som med vatten uti ett ämbar sökt släcks s elden, hvilket dock ej lyckades. Under tiden hade!; DD OA RR ARA ARA No var rs RED SM AVE SR

21 september 1859, sida 3

Thumbnail