Aftonbladet – 20 september 1859, sida 3

ättestupa, öttestupan Berling, biskop Monrad för sin del icke vill ha att den nuvarande ministeriella kombinationen skall ramla utför (han kan derför ha sina speciella skäl), och då bygger han i en hast ihop någon annan. : i UTRISES. I dag ha vi bekommit tidningar från London af den 13, Paris och Bräössel af den 14, Berlin och Hamburg af den 15 samt Köpenhamn af den 16 dennes. Finska posten medförde tidningar från Helsingfors af den 15 och från Åbo af den 16 dennes. FINLAND. Alla tidningar äro uppfyllda med klagomål deröfver, att vid de pågående telegrafanläggningarne stolparne uppställas midt på åkrarne, utan att de, som ha bestyret med anläggningen fråga det ringaste efter hvarken den skada de vid uppsättningen förorsaka på de nysådda fälten eller det hinder stolparne för all framtid komma att förorsaka vid plöjningen. En af de herrar,, som ha bestyr med arbetet, uppgifves hafva på gjorda föreställningar lemnat det svar, att om man ville krångla, skulle han komma och sätta en stolpe midt i salen;, Tidningarne göra ganska kraftiga anmärkningar mot detta ingrepp i eganderätten. Huru det allmänna bästa iakttages vid uppgörandet af kontraktet om anläggningen kan man för öfrigt sluta af följande uppgift i Helsingfors Tidningar: Ryktet förmäler t. ex.. att entreprenören erhåller 2 rub. 60 kop. för hvarje stolpe, men det måste vara ett misstag. Hvar stolpe har i första hand levererats till 15, 20 a 25 kopek silfver färdigbilad på stället, hvartill komma bränning å 3 kopek och uppsättning, så att leverantörerna i andra hand, sedan de aflemnat stolparne till entreprenören för 50 å 60 kopek, allaredan haft sin goda profit. Det ledsamma, ifall ryktet är sannt, är att denna så rundeligt tilltagna anläggningskostnad sedan kommer att åberopas som skäl för ett dyrare telegrafporto och derigenom väsendtligen minskar inrättningens gagn, dess allmänna bruk och äfven dess inkomster. DANMARK. Underrättelserna från Danmark hafva föga allmännare intresse, allra minst för dagen. Tidningarne omtala truppöfningarne vid Flensburg och berätta, att konungen der dagligen ser stabsofficerarne hos sig på frukost samt låter utdela cigarrer åt manskapet. De svenska och norska officerarne äro konungens gäster på Gläcksburg. För öfrigt fäster man såsom vanligt vigt vid hvarje yttring af sles-Å vig-holsteinism och anmärker såsom särdeles otillbörligt och bestraffningsvärdt, att en underofficer, som den 8 Sept. var vaktbefälhafvare på Slotsholm, med hög röst kommenderade på tyska, oaktadt hela danska monarkiens armå är en enhet och enligt reglementet har endast danska kommandoord. FRANKRIKE. Tidningarne försäkra, att det verkligen varit regeringens afsigt att låta Monitören meddela en artikel beträffande Frankrikes förhållande till England, men att detta blifvit uppskjutet till följd af de från Kina ingångna underrättelserna. I Paris går ett rykte, att kabinetten i Paris och London skola ha öfverenskommit om grundvalarne för en kongress. Kongressernas rådplägningar skulle, enligt Englands förslag. utgå från grundsatsen, att de italienska befolkningarne äro berättigade att sjelfva bestämma om sina framtida förhållanden. Naturligtvis äro dylika, af korrespondenterna meddelade rykten lika litet att lita på som ryktena kort förut om ett nära förestående krig med England. Dock är härvid att märka. att äfven grefve Walewskis organ, Paysp, försäkrar att Frankrike lika varmt som England önskar en kongress, men att denna ej kan framträda förr än Ziricherkonferenserna äro afslutade, hvilket också är Englands så väl som de öfriga stormakternas mening. ENGLAND. Amiralitetet har beordrat flera örlogsfartyg till Kina. Den 7 dennes afsändes från Woolwich en stor mängd, under hr Armstrongs ledning förfärdigad krigsmateriel, som skall användas till armering af de nya befästningarne å Gibraltar. De nya verken derstädes bestå hufvudsakligen af de 4 batterierna, hvartdera försedt med 15 Armstrongkanoner af svåraste kaliber. I Portsmouth byggas för närvarande flytande, bepansrade batterier, äfvenledes för Gibraltars rökning. SCHWEIZ. Regeringen i Ziärich hade inbjudit alla konferensmedlemmarne till ångbåtsfärd på Constanzersjön. Österrikiska sändebudets i Neapel sekreterare, grefve Wimpffen, hade anländt till Zirich och gjort ett besök hos grefve Colloredo, ij ITALIEN. Enligt Oesterr. Corresp. kommer påfven ej att företaga någon intervention uti legationerna. TURKIET. På ön Kandia var upproret i full gång. Hela den kristna befolkningen stod under vapen; Man vägrade erlägga skatterna. Guvernörens: militäriska styrka var ej tillräcklig alt hålla den upproriska befolkningen itygeln. Ungefär 49,000 muselmän höllos inneslutna. och behandlades nästan såsom gisslan, AFRIKA. Mohrerna hade den 9 dennes gjort ett an-,. grepp mot spanska fästningen Ceuta, hvilket hlifest af onaninrerna med framioasne tillkalla