Aftonbladet – 20 september 1859, sida 2

Våra läsare torde erinra sig, att vi för någon tid sedan meddelade början af en hos rikets ständers justitieombudsman anmäld cause celebre, föranledd af kanslerssekreteraren, riksantiqvarien Nordströms åtgärd att under benämning kansligebihr affordra och uppbära 187 rdr 50 öre af adjunkten Malmström, vid utlemnandet af dennes fullmakt såsom adjunkt vid Upsala universitet. Öfver denna beskattning anförde hf Malmström klagan hos justitieombudsmannen, åberopande dervid 1855 års expeditionstaxa, nti hvilken lösen för fullmakt eller förordnanden, som af universitetens kanslersembete utfärdas, uttryckligen är fixerad till endast tre riksdaler. — Uti en vidlyftig förklaring androg hr Nordström, dels att då kansligebihren afskaffades i Kongl. Maj:ts kansli mot beviljandet af särskilt ersättning, densamma icke utiryckligen indrogs i och för fullmakter, som från kanslersembetena utfärdades, och dels att de författningar, som utgjorde den laga grunden för denna s,k, befordringsafgift, voro andra än taxorna för expeditionslösen (hvarvid dock hr Nordström uraktlät uppgifva när och af hvem dessa författningar blifvit utfärdade): Hr Nordström erkände dock, att kansligebihr ej finnes omnämnd i 1855 års expeditionstaxa. Emellertid gaf hr Nordström justitieombudsmannen vid handen, att hän hos kansleren för universiteten anmält. förhållandet med den förmenta tvetydigheten, huruvida berörde afgift numera vore fullt: behörig, i anledning hvaraf också kanslersembetet hos Kongl. Maj:t gjort framställning med, begäran om förklaring huru för framtiden skulle förfaras. Under den 22 sistl. Juli aflät Kongl. Maj:t skrifvelse till kansleren, som svar bäruppå. hvaruti, jemte det kanslerens skrift -blef återsänd, meddelades: att nytt yttrande om och till hvad belopp löneförhöjning af hvartdera universitetets medel borde kanslerssekreteraren bestås, derest högre lösen för fullmakter och förordnanden, som, af kanslersembetena. ut färdades, icke skulle beräknas, än. den, som i gällande expeditionstaxa bestämdes; att högre lösen jör fullmakt och förordnande, som. aj kanslersembetena utfärdas, icke må beräknas är den, som uti gällande expeditionstaxa bestämmes, och att, ehuru nuvarande kanslerssekreterare. enligt hvad i underdånighet blifvit anmäldt. tillkännagifvit sig icke göra anspråk: på. er: sättning för den minskning i inkomst, som härigenom uppstår, kansleren dock skulle för ständiga de akademiska konsistorierna tillse i hvad mån skälig ersättning för hvad kanslers sekreteraren genom hkansligebiährens upphö I rande årligen i medeltal kan. anses förlora