Aftonbladet – 15 september 1859, sida 2

STOCKHOLM dö 15 Sept. Schamyl är tillfångatagen och föres tillPeersburg. Så lydde en underrättelse, som tegrafen i går med sin vanliga lakonism bragte ss. . Men 1 denna torra och knapphändiga otis ligger oändligt mycket; des innebär det agiska, slutet. af ett.stört hbjeltedrama, byars tveckling :deneuropeiska menskligheten följt 1 ned lefvande intresse, med vexlande oro och ntusiasm. -Öfverallt, der ett hjerta: klappat arrat, för-frihet ochnnationelitet; har, mani et Jilla modiga-bergsfolkets långvariga och örtviflansfulla. .kampi möt det ryska. öfvernakten sett ett glädjande bevis derpåj hvad naionalkänslan och. fribetskärleken kunna förmå fren-motsden väldigaste militärmakts despoiska eröfringsoch nivelleringslusta. I Schanyl har man ärat icke: blott den utomordentigt tappre in utän representanten för tt litet folks beslätsamma försök att uppbjuda ila sina krafter, våga-allt; försöka allt, för tt häfda sin sjelfständighet; Med Schamyls falls är frihetskämpen slut ch Kaukasiens öde afgjordt. Hvad Abd-elader var för: Algerien, det var Schamyl för ie oberoende Kaukasusfolken; dessa båda män örete mycken likhet i. ställning och öden. en kabylchefen kan icke mäta sig med den tore tseherkesshöfdingen i afseende: på histoisk -betydenhet--och; storartad personlighet. ;chamyl är en af tidehvarfvets få gigantiska arakterer. Han är. en bland dem, hvilkas ;estalter resa sig så högt öfver den omgifrande mängden, att. de. aldrig. kunna skymnas bort, utan bli.synbara genom, århundralen. Hädanefter har ieke, såsom det fordom ar fallet, :segraren något privilegium på att fter, behag .skrifva de besegrade och tillintetjorda folkens. historia. , Hvarje. frihetskamp år nu sitt historiska äreminne, och den, som aller med ära, blir icke:hånad och glömd. listorien skall. gömma -Schamylsnamn bland ntalet af de nationalhbjeltar; uti hvilka en nzionalitets anda och kraft varit liksom afspegade-och koncentrerade; och han skall lefva folkdikten tillvoch med hos det folk, som rarit hans dödsfiende.. , ov to Väl, honom, . om. ödet. besparat honom den örödmjukelsen att falla i denna fiendes hänler, om -han: hade: nått den lyckan att, efter å! otaliga utkämpade strider, fåstupa på slagältet, falla tillsammans med sitt folks sjelftändighet!, Det konungsliga. Kaukasus-lejonet jättes 1 bur, föresctill. Petersburg. och. förses ned gyllene halsband; ochobehindradt planeras de ryska örnarne på höjderna af Kaukasus, derifrån de så ofta blifvit med blodiga förluster tillbakakäåstade. ; Den ryska makten oreder sina vingars skugga öfver detta svårkufliga bergland, der enligt sagan och forskningen . den. skandinaviska stammens vagga skulle .vara att söka, h De-kaukasiska-bergsfolken; som --sålänge och så hjeltemodigt försvarat sitt oberoende mot den ofantliga ryska makten, och hvilka man vant, sig att beteckna med det gemensamma namnet tscherkesser, utgöras, såsom bekant är, af en mängd till härkomst, språk och seder från hvarandra ganska mycket skilda stammar, hvilka i sjelfva verket aldrig utgjort ett folk, men likväl på den sed: aste tiden genom den för alla gemensamma kärleken . till friheten och till följd af en gemensam religiös hänförelse låtitförmå sig att under: sina härnadståg mot de af alla lika djupt hatade moskoviterna erkänna en chef och öfverbefälhafvare. 4 De utvidgningsplaner: mot det mellersta Asien, hvi!ka gjort besittningen af Svarta och Kaspiska hafven samt det. mellan dessa yvatten i elägna landtområdet till en nödvändighet för Ryssland; datera sig :egentligen:från: Peter den stores dagar. Alltfrån dennu tid har också Ryssland., med, den för denna makt egendomliga, sega , ihärdighet och .orubbliga konseqvens, fullföljtysma: sträfvanden. att,komma i besittning af Kaukasus och underkufva de der boende. folkstammarne. Bergsfolkens obetvingliga tapperhet och landets för det nationella. sjelfförsvaret gynsamma beskaffenhet,, har likväl, ända tll vära dagar omöjliggjort. det fullständiga förverkligandet af denna plan, oaktadt det för längesedan lyckats Ryssland att tvinga Turkiet att afsäga ig de anspråk, som det förmenat sig ega-på detta område, och att förmå de europeiska makterna att med likgiltighet. åse huruledes ryssarne arbetade på att sätta sig i besillning at: nyckeln till det ,. mellersta Asien och öppna sig en väg till Indien. För bergsboernas undärkufvande ahlades-redan -mot slutet af förra årbundradet dei s. k. kaukasiska linien, en rad af fästningar och fästen, som trygga och med hvarandra förbinda Kuban och Terek. Söder om Kaukasus. fattade ryssarne fast fot år 1785..då-furstarnei Georgien; öch: Imörethi gjordes till ryska. vasaller. De begagnade sig deraf för att anlägga en ny väg öfver Kaukasus och derigenom ännu mer innesluta de oberoende folkstammarne,.. Lyckliga. krig. mot Turkiet. och Persien satte ryssarne småningom i besittning af områden; som gjorde det möjligt för. demnatt:. efter band göra inneslutsingen allt fullständigare, och nya fästen anlades ssamtidigt för att lätta underkufvandet: Genom 1811 års krig fölto slutligen. de turkiska fästningarne vid Svarta, Hafvets kust Anapa och Suchum-Kaleh-i ryssarnes händer, så; att: dessa då redan hade omringat Kaukasus på alla sidor. Under detta Iikasom under.det följande kriget år.1829 .voro: tscherkesserna bundsförvandter medturkarne, men de voro döck så långt ifrån att afstå sitt oberoende,..att de. .oaflätligen. tillbakavisade.alla intalningar af de närboende päscharne att till bättre skydd möt Ryssland erkänna sultanen EO ER OR AE E Jar tyugtnada nmöKk hdn öåndt var Marlkat an