Aftonbladet – 10 september 1859, sida 3

alldeles nog för en förnuftig lycka. Han skall taga mig ifrån ett hem, der jag är olycklig. och föra mig till ett, der hela lifvet skall synas som en lysande högtid — från landet. som jag afskyr, till en verld, der jag är ämnad att beundras. En hjertlös verld! hviskade Isabella. Möjligtvis, men lika förbländande ändå. infoll hennes syster. Och sedan din ömma oro för min lycka nu är lugnad, tillade hon hånande, så hoppas jag att ej blifva besvärad med detta ämne någon mera gång. Det var icke utan afsigt, som: hon fordrade detta, eller framställde det i sårande orda:ag. ion önskade undvika all hänsyftning på den ed hon aflockat Isabella, och hvarigenom hon skilt henne från Harold Tracey. Den högmomodiga, hämdgiriga unga qvinnan hade ej den ringaste menipg att lösa henne derifrån. Hurti kunde jag vara så orättvis — så hjertlös, utropade general Trelawneys yngsta dotter; då hön återsåg sin far,-att kunna tro, det ni min goda far, skulle vilja öfvertala Eugenia till ett giftermål, för hvilket hon ej har det ringaste: tycke. Hon har således gjort mig denna rättvisa, svarade den gamle mannen och kysste henne: på kinden. Denna förbindelse är till följd af hennes eget val. Hon är trött af vårtenklalandtlif. Måtte hon aldrig: få skäl att ångra detta beslut. . Isabella, som så nyligen hört sin systers sätt att bedöma saken, kunde icke svara något härpå. Kärleken -har ingenting att göra med det antagna tillbudetn, fortfor generalen. Jag fruktar att det ej ligger mycken ömhetihennes natur: ärelystnad och kärlek till nöjen hafva ingifvit henne sitt beslut. : Hon känner öj den ringaste saknåd af att lemna sitt hem och 088