Aftonbladet – 9 september 1859, sida 2

lettå småfolk, dessa minuthandlare, handtverkare och små embetsmän, som genom enighet gälla mera in dessa. dryga penningfurstar, dessa högmodiga syråkrater, dessa besporrade öfverstar, som så gerna rilja förhäfva sig öfver den lilla industriens folk. Det anmärkningsvärdaste härvidlag. är dock att ngen enda Könservativ kandidat kunnat, oaktädt älla ;emödanden, lyckats. erbålla röstpluralitet i någon Ada valkrets. Hvårken hr Rydqvist eller Schårtau, värken hr Hesselgren eller Wilander, ja ej ens öferste Hazelius ansågs således värdig Stockholms inrånares förtroende att representera vid riksdagen; letta är något oerhördt, allra helst då man besinmar itt ett sådant resultat tillkommit genom 40-gradig kala. Ej en gång omröstöing per capita skulle iafva kunnat gifva ett bättre resultat. Måhända är det regeringen och sjelfva den 40 radiga skalan man har. till en väsentlig del att acka för utgången af vålet; om så är, skulle Viuppiktigt beklaga regeringen, som genom valordningsrågans behandling såväl hvad angår Stockholms om Helsingborg visat sig skuggrädd till och med ör oskyldiga tregradiga, röstskalor, i fall vi ej af istorien kände, att en regerings äflande att inskränka tt folks frilet och att med tumstock tillmäta olika ersoner olika stycken af politiska rätt gheter är in egen belöning. Hvilka förtjenster den muvarande egeringn ock må ega, och vi vilja ingalunda frånänna dem åtskiliga sådana, har den dock genom in småaktiga behandling af valordningsfrågan skrifvit t sig uti Sverges politiska historia ett blad, som kal komma ätt af efterverlden anses. såsom föga rofullt. Lyckligt dock för landet, att regeringen på egativ väg framkallat hvad den torde anse nästanför n olycka — en inflytelserik och frisinnad represenation för Stockholm. : Denna representation torde lifva af så mycken mera vigt somi der utgör vi kulle tro c. !s af hela borgareståndet och förmodigen kommer att sätta sig i spetsen för agitationen ör en ny representation på två ben, i stället för vår tackars med skäl begabbade fyrbenta. För den lyckliga utgången af detta val har man utt tacka ej allenäst enigheten mellan och oförtruteneten hos de medborgare, hvilkas röstpluralitetafsjorde frågan, utan särskilt Afsonbladets, som genom n rad af frisinnande och upplysande artiklar i ämet under den långa striden mot klassfördomar, byåkratiska krumbugter och ovilja från regeringens ida mot hvarje afgjordare steg till enkel personlig östrätt, inlagt n ny.och ovärderlig förtjenst om osterlandets framåtskridande till en förbättrad poitisk representation. Dessutom förtjena hrr Hjerta, Blanehe, Sohlman m. fl. hvar för sig tack för den förtrutenhet desvisat att. lifva och upplysa de stuölor modfällda och uttröttade valmännen; Den bästa ack är dock det vunna resultatet af deras patriotiska sträfvanden; och det torde ej vara för djerft att, som vi nyss yttrat; hoppas det h fvudstadens exempel kall i hela landet gifva fart åt nya och stärka sträfvanden till en fullkomlig ombildning af vär represenation, för hvilken snart förestående ombildning vi vetrakta de nu gjorda valen i Stockholm som ett godt järtecken. UTRIKKS Ångfartyget Nordstjernan, som i går afton anlände, medförde fidningar . från London at den 3, Paris och Brissel af den 4 samt Berlin: och, Hamburg af den 5 dennes. Från Köpenhamn ha vi i dag bekommit tidningar af sistnämnde datum. FRANKRIKE: x Divisionsgeneralen Martimprey här blifvit utsedd till: öfverbefälhafvare öfver krigsstyrkan till lands: och sjös i Algerien. FE vissa politiska kretsar i Paris. vill man veta, att utsigterna för en europeisk. kongress åter skola ljusnat på den sista tiden, och äfven från andra håll låter det som om någon sanning skulle ligga till grund för ryktet härom. Såberättas det från Petersburg, att England, Preussen, Ryssland och Sardinien skola öfverenskommit att, efter afgörandet af de -specielt östervikisk-italienska: frågorna på konferensen i Zirich, på en europeisk kongress afgöra alla svätvande europeiska frågor, och således icke blott den italienska. Från Wien förmäles det äfven, att på sista tiden. utomordentliga ansträngningar gjorts af England och Ryssland för att få en dylik: kongress: till stånd. I Algerien cirkulerar till underskrift en petition: till kejsaren, att prins Napoleon åter må bli. kolonialminister, Petionärerna. framhålla de förbättringar; prinsen under sin korta förvaltningstid: genomförde; i motsats. mot den oreda ochi förvirring, som: nu skola råda. allting. Från: Paris: .berättas: det, att Prins Napoleons förhållande till kejsaren på sednare tiden. skall ha blifvit något spändt, samt att prinsen. affekterar stor enkelhet; alltid visar han sig civilklädd på sina promenader i Paris; ocn från sin vagn har han låtit borttaga det bonapartiska vapnet. En. proposition om anslag af 30 millioner francs till kustförsvar lärer komma att föreläggas, lagstiftande kammaren genast vid dess sammanträde. ENGLAND. s Enligt officiella. uppgifter har Englands statsskuld från 1844 till 1858 ökats från 7187,598,145. till -804,445,483 (I — 18 rdr. rmt); deremot har räntebehsfvet. derför under samma tid minskats från: 30:4095:459 till 28,501,479 ; Det till Irlands: understöd under bungersnöden 1847 —1848 upptagna lånet å 7. millioner. är om, 5. år fullkomligt amorteradt, Genom ryska kriget ökadesistatsskulden med :36;645,987 , hvaraf hittills amorterats. 3;536,305, , och till hvars. full-. komliga amortering, skola, enligt det hittills följda ystemet, åtgå ytterligare 20 är. Läggerman, till statskuldens, tillväxt, äfven beloppet af: landets ökade beskattning åren 1854—1856, så kunna kostnaderna för Kriget med. Ryssland icke anslås lägre än till 70 millioner. . Hvadangår bördan. för landet af statsskulden i allmätrhet, så kan man antaga att denna icke nu är så känbar som för. 15. eller. 20. år. sedan, då befolkningens antal sedan 1844 ökats med mer än 2 millioner samt Handelsrörelsen och i fölil deraf