Aftonbladet – 8 september 1859, sida 2

1å påstå, att det haft orätt i att bli nppskrämdt? — Hr de Morny tror, att kejsarens lojala trohet och bans fredliga tänkesätt borde lugna England. Äfven bäri måste vi beklaga, att vi ej kunna vara af hans åsigt. och öfverlemna åt honom sjelf att uppskatta våra skäl. I sitt tal till lagstiftande kåren den 7 Februari fortfar kejsaren efter ofvannämnde yttrande: Också har jag, för att appnå detta för verldens fred så gagneliga indamål, vid hvarje tillfälle qväft de aggande minnena af det förflutna, förtalets anfall, ja till och med mitt lands nationella fördomar. — Och Constitutionnel yttrade i går, naturigtvis ännu tydligare: Om kejsaren, i stä!jet för att hålla den nationella lättretligheten i ;ygeln, uppeggat henne, och endast tänkt på efemer popularitet, hvem kan väl då påstå, att icke Frankrike skulle ha rest sig såsom en man? Det finnes således hos oss. påstår man, en så liflig hätskhet, så starka nationalfördomar, att om statens öfverhufvud. stället att hålla dem i tygeln uppeggade dem, skulle Frankrike resa sig såsom en man. och man undrar på, att England derifinner en allvarsam orsak till farhågor! Fransmännens kejsare är herre öfver sina känslor. men är han också herre öfver framtiden? Hvem kan väl påstå, att denna förmenta hätskhet och dessa fördomar, som han nu kufvar, icke kunna genom händelserna bringas till utbrott? Han sjelf har förutsett denna förfärliga möjlighet, och i sitt bref till sir Francis Head säger han: Det blifver mig då omöjligt att åter lugna de lidelser jag hade lössläppt.