Aftonbladet – 8 september 1859, sida 2

— Vid Musikaliska akademiens saramankomst den 31 sistl. Augusti återvaldes till direktionsledamöter hrr Cronbamn och G. Mankell samt, i stället för hr Torsell, br Bauck. Tvenne af akademiens fordna elever, hvilka för flera år tillbaka togo utgångsexamen ssom kantorer och orgelnister, hade anhållit att få, såsom elever, ånyo blifva inskrifna vid läroverket, hufvudsakligen för att erhålla undervisning i de nybildade klassernas läroämnen. Till denna anhållan lem nade akademien sitt bifall, med vilkor att de sökande skola underkasta sig dån stadgade inträdesexamen. Professor Palmstedt, som på egen begäran af akademien blifvit anmodad att under sitt vistande i Paris denna sommar, om möjligt, förskaffa akademien en stämgaffel, officielt justerad efter den normalstämgaftel för hela Frankrike, som skal! förvaras i le Conservatoire Impårial de musique i Paris, hade fullgjort detta uppdrag och öfverlemnade till akademien såsom present ifrån dess ledamot iParis, professorn J. Lissajous, ett vackert exemplar af förenämnde stämgaffel. Vid jer förelsen mellan den nu i Frankrike antagna normalstämgafteln och de stämgafflar, hvilka stämma i samma tonhöjd som vår kongl. orkesters, vemligen 880 vibrationer i sekunden, samt pariseroperans stämgaftel för innevarande år, som gjorde 898 svängningar, befanns den förstnämnda, bestämd till ett vibrationstal lika med 870, vid 15 grader Cels., vara särdeles tjenlig att för sitt musikaliska ändamål användas. I anledning hvaraf professorn framstälde den begäran att kongl. musikaliska akademien behagade, så fort sig göra låter, hos Kongl. Maj:t anhålla om beslut att antaga och till allmänt begagnande i orkestrar, inom musikkårer, vid förfärdigande af musikaliska instrumenter och deras stämning samt utförande för öfrigt af vokaloch instrumentalmusik, påbjuda en Normalstämgaffel, 1 tonhöjd fullkomligt lika med den nu aflemnade; akademien förärade, som noga sammanstämmer med den prototyp, hvilken förvaras uti Conservatoire Imp. de Musique i Paris. Professor -Palmstedt erbjöd sig derefter att hvarje söndags middag efter gudstjenstens slut bålla kostnadsfria föredrag i akustiken för akademiens elever, hvilket anbud af akademien med tacksamhet mottogs. Akademien invalde genom acklamation till utländsk ledamot hr grefve Franz Schaftgotsch, doktor philosophize, boende i Berlin. Till en medellös elev beviljades ett understöd af 25 rdr rmt att utgå af stipendiikassan, Den 1 dennes sarnmanträdde direktionen och samtlige lärarne för att bestämma dagar och tider för inträdesexamen, hvilken sedan hvarje dag bållits och hvarvid omkring 50 nya och 1350 gamla elever bifvit inskrifna i läroverket. — MI Röske har i dessa dagar återkommit till hufvudstaden från sin första utländska konstresa. Hon har uppehållit sig i Danmark -och der, tillsammans med ledamoten af kongl. hofkapellet hr Emilius Lund, gifvit konserter i Köpenhamn m. fl. städer. Ur en dansk tidnings anmälan af hennes första konsert i Köpenhamn meddela vi följande utdrag: MII Linda Röske och hr Emilius Lund hade här om aftonen i Klampenborgs konsertsal samlat ett efter omständigheterna talrikt och valdt publikum. Det vill nästan synas som skulle Sverge relatift komma att spela samma rol som hittills Italien, med hänseende till rikedom på utmärkta sångerskor. Man har flera gånger hos oss haft tillfälle att göra bekantskap med talenter af dylik rang från andra sidan Sundet; vi nämna blott Jenny Lind, systrarne Berwald, mad. Nissen-Saloman, mill Michal och vår egen mad. Fossum, och nu har man åter i mll Linda Röske en sångerska, som allaredan, änskönt hon först nyligen börjat sin bana, står ganska högt, så väl med afseende på röstens resurser som konstnärlig utveckling. Hennes stämma är en frisk välljudande mezzosopran af utomordentligt behaglig klang, hennes föredrag själfullt, hennes intonation ypperlig, hennes koloraturer vittna om en förträfflig skola. Synnerligen det sätt, på hvilket hon föredrog arian ur Friskytten,, intygade att hon tillika är en god dramatisk sångerska. De starka applåder och flera framropningar, som blefvo henne till del, utgjorde ett tillfyllestgörande bevis på publikens tillfredsställelse. a — En i Riga hemmahörande skeppare, som den 29 Augusti låg för ankar på Faxö redd, har berättat följande af honom bevittnade naturtilldragelse ute på Östersjön natten till den 23 Augusti. Klockan var omkring 11, vädret var vackert, ljust och så lugnt, att seglen hängde alldeles slappa, då plötsligen hela himlen öfver och invid fartyget blef kolmörk, utan att man hade sett något moln stiga upp. Skepparen antog det för ett skydrag och befallte att intaga alla segel; men innan detta kunde ske, brast skyn, och utan att en vindpust rörde sig, störtade vattnet ned, icke som regndroppar, utan som skulle det hafva kommit en dusch öfver hela fartyget, dock utan att göra vidare skada. Dermed var det likväl icke slut. Omkring fartyget klarnade det; men molnet bildade sig åter några famnar derifrån, och med ens uppstod ett genomträngande, hvisslande och hvinande ljud, som föranleddes deraf, att skyn från hafvet drog till sig vatten med sådan våldsamhet; att det ordentligen bildades ett stort håli sjöa. Skepparen försäkrar, att, om detta hade kommit 2 famnar närmare fartyget, så skulle detta otvifvelak-1: tigt hafva blifvit neddraget i djupet, och manskapet väntade med förfäran att så skulle ske. Straxt efteråt brast skyn ännu en gång, och hela vattenmassan nedstörtade åter, men blott det yttersta nådde fartyget. Man upphemtade dervid i en t något vatten, som befanns vara hafsvatten. Efter tenomenet uppstod en mild och god vind, så att fartyget kunde fortsätta sin resa — Hos kommerskollegium har i officiel väg blifvit anmäldt att, för verkställande af åtskilliga arbeten vid den till staden Figueira i Portugal hörande harn, denna hålles stätgd från den 20 Augusti till den 20 Oktober innevarande år, under hvilken tid en utom den stora allmänna sydliga muren inom baren belägen vik är tillgänglig såsom arkaroch Tossningsplats för de fartyg, som ärna anlöpa denna amn. SnG RR — Tr ee 4