Aftonbladet – 7 september 1859, sida 2

utom harmen af att se henne förenad med Harold Tracy, tillade hon och kastade en hotfull blick på sin syster. Det, som plågade henne mest af allt, var, att hon icke såg något hopp om förändring i sitt öde. General Trelawney ville ej höra talag om att återvända till London, så länge Isabella syntes finna sig så väl af att vistas på landet. Aldrig hade synden mera välförtjent ådragit sig sjelf ett straff. Följderna af den ed Eugenia aflockat Isabella föllo på henne sjelf. Hon förtvinade af ledsnad, medan henneg syster, tröstad genom miss Cheerlys lyckliggörande vänskap, småningom återhemtade sig från dess förderfliga inflytelse. Till någon. stunds förströelse, hade miss Cheerly tagit med sig en ny fransk roman, som hon studerade, under det hon dock emelJanåt upplyfte sina ögon, då något högljudt glädjerop årog hennes uppmärksamhet från boken. Under ett sådant ögonblick fick hon oförmodadt se Albert Mortimer och en främling på andra sidan en trädgårdshäck stå och betrakta henne. Hvad kan han vilja? tänkte hon. Tror han att landtlifvets ledsnad och enformighet åter hafva kufvat mig? Han må komma: jag skall ej nedlåta mig till ett så lågt steg ännu en gång, De bäda herrarne inkommo i trädgården — Albert under förevändning. att fråga efter sin mor, som stannat hemma, vid Grange. Han blef hjertligt emottagen af generalen, som äfven hedrade den lilla festen med sin närvaro, och ganska kallt af de båda systrarne. Jag är ledsen, att mrs Mortimer ej är med oss, yttrade Isabella. Hon skulle blifvit glad att få se er. Hon stannade hemma emedan hon ej mådde rätt väl.