Då man, oaktadt tidningarnes alla utvecklingar af frågan om frälse husegare, som är borgare eller idkare af borgerligt yrke och tillika egare af hus eller tomt i staden. kan ega valrätt och valbarhet enligt 14 riksdagsordvingen, ännu hör en och annan dela den öfvertygelsen, att grundlagens ordalag skulle förnjuda en sådan valrätt och valbarhet, så återkomma vi ännu en gång till detta af oss förut behandlade ämne För att reda denna fråga, må man antaga exemplet af tre frälsemän: A., som är borgare eller idkare af borgerigt yrke, utan att ega hus eller tomt; B., som eger hus och tomt, men icke är borgare, samt C., som både är borgare eller idkare af xergerlig näring och huseller tomtegare. I fråga om dessa tre är det alldeles afgjordt, då grundlagen skall tolkas efter sin oralydelse och 14:8 riksdagsordningen uttryckligen stadgar: Inom rikets städer ege borgare, öfrige idkare af yrken, som till borgeliga äringar räknas — — — att bland sig välja rksdagsfullmäktigen, att A. har obestridlig valrätt och valbarhet, Lika tydligt och afgjordt är det, att B. är rrån sådan rätt utesluten. Men i fråga om C. uppstår tvist. Valrätt och valbarhet eges af borgaren eller dkaren C. Den som eger något får icke beröfvas det på annat än laglig grund. Ergo får frälsemannen C. icke beröfvas valrätt och valbarhet på annat än laglig grund. Men alrätt och valbarhet tillkommer ej husegaren C. Är nu den omständigheten, att en rätt icke tillkommer C. såsom husegare, laglig grund för att beröfva C. den rätt ban eger såsom borgare? Omöjligt. Orden tillkomme ej kunna icke efter ordalydelsen betyda detsamma som jår utöfvas utaf, innefatta intet förbud och utgöra således ingen laglig: grund för att beröfva borgaren C. dess såsom borgare egande rätt. Men 12 5 RB. Q. lyder: Ridderskapet och adeln isfinner sig till riksdag och representevas enligt riddarhusordningen c., och riddarhusordningen bestämmer huru ridderskapet och adeln har representationsrätt, samt utesluter såsom bestämdt undantag genom 7, mom. 8, från representationsrätt å riddarbuset a