Aftonbladet – 1 september 1859, sida 2

Tsi1 sade deras nye vän; Ts! vi måste vara mycket vaksamma — mycket Kloka, mina barn; om vi hafva mistat något af dufvans fromhet under dessa grymma tider, så hafva vi dock ormens list i behåll. Vid första skott, som smäller, skall jag visa er huru I skolen kila eken, som vi brukade säga i Magnath. Fallen nu på knä, på det vakten må se att jag omvändt er. Will och Tom tvekade. . Säkerligen kan en gammal mans välsignelse inte göra er någon skada, barn. Fångarne tänkte så med och beslöto slutligen att emottaga den gamle munkens välsignelse, som han meddelade dem lika uppriktigt som om de bekänt sig til hans tro. Sedan fader Callighan lyckats så tillvida, tillsade han anföraren för vakten, som var i den yttre salen, att skaffa honom ett bord, papper, bläck och pennor. Officeren hade. ej erbållit order att förse fångarne med någotdera. Gå då och skaffa er order, svarade munken; och skynda er, ty annars kunna fångarne åter ändra mening. Sanct Patrik bar ettskyddande öga på 0s5, sade han till fångarne och blinkade tillika på ett föga presterligt sätt. Detta är en synnerlig hjelp i nöden; finns det någon skymt af tacksamhet hos er, så måste väl detta vara ett medel till er omvändelse. Under ett lif, tillbringadt i resor i nästan hvarje land i Europa, har författaren häraf ofta sammanträftat med irländska prester, lika fader Callighan, välvilliga, lärda, men, anstälda vid främmande universiteter och kloster som villigt öppnat sina portar för dem, och hvilka under hela sitt lif bibehållit alla de humoristiska egenheterna, som vidlåda deras landsmän. Nära en timma förgick innan officern åter