tet i hans tält. Ehuru knappa rationerna än voro, så skulle man sällan träffa den: glade irländaren utan en cigarr och en butelj af landets starka vin att bjuda sina gäster. Vid auvarande tillfälle var han i stånd att bjuda dem någonting ännu bättre — en hjelpligt god middag; hans ordonnans, en infödd bask, hade nemligen varit ovanligt lycklig under en expedition för att:skaffa lifsmedel. Ni kunna äta med godt samvete, sade ODonnel, ty provianten är tagen genom plundring från fienden, och jag har sjelf anrättat den. Bland andra förträffliga egenskaper, gjorde talaren sig en synnerlig ära af sin skicklighet i kokkonsten — ingalunda en af krigaxens minst värderika kunskaper, då han kamperar i ett fiendtligt land, såsom vår egen erfarenhet under fälttåget på Krim äfven tevisar. Vi få måhända tillfälle att vidare tala om denna talent framdeles; det är nu tid att vi återvända till fångarne i christinos händer. Det rum, eller den cell i det moriska tornet, hvari Tom och William blifvit inneslutna; var af temlig storlek och beläget i öfre delen af byggnaden. Fyra väggar af. oerhörd tjocklek, på hvilka några spär af en klumpig arkitektur i österländsk smak ännu voro synliga, uppehöllo ett lågt, hvälfdt stentak, och enda ingången var genom en tung ekdörr, så jernbeslagen på båda sidor, att äfven då den icke var stängd det. fordrades-en ovanligt kraftig arin för att förmå rulla den tillbaka på de ofantliga gångjernen. Då den var rigeen skulle -icke tolf mans styrka förmått skaka den, Det fanns icke ettfönster, och det enda ljus, som inträngde i cellen, kom genom en öppning i muren, försedd med starka jerngaller, hvilken gick till. försalen, som fängelsevakten, ett detachement urbanos, innehade,