nan undantager Wartofta fögderi, der utsigterra äro ttre, beräknas till fullt medelmåttig, helst å de ar: ificiella ängarne andra skörden lemnar föga eller inet. I följd af torkan är betet förstördt, och få ralmfodret jemväl är ringa, måste de för handen va, rande tillgångarne anlitas till kreaturens utfodring, varigenom, derest icke största sparsamhet iakttages, oderbrist på många ställen är att emotse eller åtminstone betydlig nedsätthing. i kreaturens antal. Fräl5o näringsidkares valrätt till borgarståndet. Till Redaktionen af Aftonbladet. Svenska Tidningen för i lördags ifrågasäter, huruvida hr EL. J. Hjerta må lagligen vara valbertuigad och valbar till riksdagsman nom borgareståndet. Svenska Tidningens resonnement i detta nänseende är så karakteristiskt, att man ejl. san underlåta att här citera detsamma: Riksdagsordningens 14 (yttrar han) säger: Valrätt och valbarhet tillkomma ej den egare af s och tomt eller den innehafvare af stadsjord, som uUseman är eller till presteståndet hörer Är frälsemannen hr Hjerta egare af hus? Ja! Ergo tillkommer honom icke hvarken valrätt eller valbarhet. j Det är visserligen sant att nämnde undantag för frälseman icke finnes då han är borgare, hvilket hr Hjerta: också är. Det är vidare:sant, att således den besynnerligheten skulle uppkomma; att hr Hjerta haft en rättighet efter den gamla, som han skulle förlora genom den nya riksdagsordningen. Men å andra sidan skall grundlagen tolkas efter sin orda lydelse, och hr Hjertas tillkomna egenskap af husegare skulle då hvad lagen kallar disqvalifiera honom i egenskap af valman. Man: kan icke neka, att en sådan metod att tolka lag är på det högsta egendomlig och tillika stridande emot all föregående praxis, Ostridigt är frälseman disqvalifierad till valrätt och valbarhet inom borgareståndet i egenskap af husegare, hvaremot: och då grundlagen icke gör något undantag hvarken för frälseman, som är borgare eller som utan burskap idkar borgerligt yrke, frälseman i dessa sednare egenskaper måste, då grundlagen får tolkas endast efter: ordalydelse, vara fullt qvalifierad, hvilket Sv. T; jemväl erkänner t. o. m, i vidsträcktare mån än kanske mången annan skulle: vilja det, eller att en sådan qvalifikation förefanns redan efter den gamla 14 S riksdagsordningen; Nå. väll vore det då rimligt, att en burskapsidkande frälseman skulle disqvalifieras för det han köpte ett hus i stad samt ånyo qvalifieras endast han sålde detta hus? Insändaren förmodar också, att hr Hjerta aldrig yrkat någon qvalifikation eller rösträtt såsom husegare, utan endast såsom borgare och näringsidkare — ty att hans röster såsom husegare skola bortfalla, anser ins. lika tydligt följa af grundlagen, som att en embetsman, hvilken är husegare, icke får beräkna sina röser i förstnämnde egenskap; men lika väl som en embetseller tjensteman, ehuru i denna egenskap oberättigad att välja riksdagsman, qvalifieras dertill genom attega hus, lika säkert qvalifieras en frälseman, oberättigad såsom husegare, derigenom att han idkar borgerligt yrke. Också har praxis bittills varit, att t. ex. frälseman, som är prest, kunnat både såsom sjelfskrifven och vald representera i presteståndet, pi samma gång som han ostridigt varit berättigad att intaga och jemväl, då han så funnit för godt, intagit sin plats på riddarhuset, utan afseende på sin presterliga befattning. Deremot och då Sv. T; ansett sig böra väcka frågan om de personers qvalifikation till riksdagsmän inom borgareståndet, hvilka till annat riksstånd höra, bar det högligen förvånat ins., att Sv. T. icke kommit att tänka på den af henne så vidt och bredt rekommenderade riksdagsmannakandidaten för Stockholm, hr advokatfiskalen och riddaren C. Rydqvist. Med honom är nemligen förhållandet alldeles obestridligt, att han, såsom ofrälse civil ledamot af vetenskapsakademien, enligt 13 82 mom. riksdagsordningeu tillhör presteståndet (icke derföre presterskapet, hvarom handlas i 1 mom. af nämnde 8), Följaktligen är hr Rydqvist, som eger. både valrätt (den han troligen äfven redan begagnat) och-är valbar inom vetenskapsakademien till ledamot i presteståndet, enligt grundlagens: oförtydbara lydelse oberättigad såsom husegare i stad till både valrätt och valbarhet inom borgareståndet. För sin del är iös. således lika förvissad derom att, om hr Hjertas val kommer att ega sum och. möjligen öfverklagas, det varder af högsta domstolen godkändt, som derom att; derest hr Rydqvist väljes och anmärkning göres mot honom; ett sådant val kommer att af högsta domstolen underkännas. Detsynes för: denskull icke stort löna mödan att vidare tvista om hr Rydqvists kandidatur, Men icke nog med Sv. T:ns bakvända tolks ning af 14:56 riksdägsordningen; beträffande br: Hjertas valbarhet. Lika bakvändt tolkar vår alltför otymplige lagläsare 21 S riksdagsordningen, då: han påstår, att denna. medgifver borgareståndet att genom ett slags ostracism?, utan appell, utesluta äfven den riksdagsman, hvars val högsta domstolen godkänt. Nu innehåller likväl nämnde 21.S att, om anmärkning till följd af 14 och 1865 riksdagsordningen eger rum mot någon riksdågsman, hvarje stånd förbehålles sin pröfningsrätt, a 0 radar tie AAA NA kom hans motståndare att blinka som en uggla