Aftonbladet – 29 augusti 1859, sida 2

bankofullmäktig — de betänkliga finansiella förbållandena i riket och bankens länsning skola nemligen efter all sannolikhet framkalla en förändrad finansiell lagstiftning och troligen en sådan omgestaltning af riks banken, att dess gamla slentrian och denna slentrians upprätthållare blifva af ständerna utbytta mot nya män, som ega, icke större heder eller detaljkunskap, men vidsträcktare klick; men om än detta inträffar, så är likväl hr Schartau och blir ännu ett år i den ställningen, att det är en ytterlig indiskretion att sätta de röstberättigade i val och qval. Det är desto nödigare att här lägga någon vigt på den allmänna moralens och anständighetens fordringar, som det redan väckt en obehaglig uppmärksamhet — till och med i utlandets tidningar — att Stockholms grossbandelssocietet uppfört såsom sina kandidater: hr Schartau, ledaren af vexeldiskonteringen, hr Dahlgren, kamrerare i barkodiskonten, och hr Ahlsell, tullförvaltare i Stockholm. Alla tre stå högt öfver all misstanka för att låta artigheter verka på sig; men nog är sammanträffandet anmärkningsvärdt. Å den moderat liberala sidan har man gått tillväga med den största öppenhet. Man har framställt sina kandidater och låtit dem säga ut hvad de tänka och huru de ämna verka. På den andra sidan föredrar man att verka på kotterier och med kotterieller personliga intressen. Det är ej nog att med ord ogilla detta listiga listlöperi; man bör också ådagalägga sitt ogillande i handling genom att om onsdag infinna sig vid omröstningen.