Aftonbladet – 25 augusti 1859, sida 3

oefälhafvare hade på något sätt erhållit underrättelse om biskopens flykt från BorJeaux. Edra tjenare, bvilka misstogo christinos-för vänner, skyndade till dem och blefvo naturligtvis fivgslade samt fördes till -hufvudqvarteret i Lecaäros, der de genast skulle olifvit skjutna, om icke en landsman till eder. som lyckligtvis var hos: Rodil för tillfället. hade lagt sig emellan för dem. Måtte himmelen löna honom för hans menisklighet! utropåde vännerna. Zumalacarregui log bittert; det sågs tydligt att han hört hvarje ord, fastän han under tiden sysselsatt sig med sina. papper, Ni skulle måhända icke känna så mycken tacksamhet, om ni visste hans afsigters, sade berättaren kärft. Denne välgörande engelsmans plan,, fortfor han, var, att locka er i sitt våld, af hvilken orsak det var så tillställdt, att en soldat utaf urbanos skulle låtsa desertera och bringa eder ett falskt budskap från fångarne, hvari de skulle anropa eder att bistå dem i en plan, som de uppgjort till sin räddning. å Det är omöjligt! Ingen engelsman skulle kunna vara en sådan niding., Fade han lyckats vinna ert förtroende., fortfor spionen utän att låta störa sig, bade han fört er i et försåt, der ni bådar blifvit skjutna. Harry och Harold stirrade på hvarandra i stum förvåning, ty .ingendera kunde fatta srunden (till ett så bittert och ihärdigt hat. Det är väl sant, att den senare misstänkt-anfallet mot lord Charles Murray:i Paris för att bafva varit ämnadt mot hans vän; men huru mördaren skulle -kunnat följa deras spår till Spanien, varit med i christinos armå och vunnit så stort inflytande öfver dess general — detta öfvergick allt hans begrepp. Här måste något misstag ega rumpn, anmärkte, han.