Aftonbladet – 25 augusti 1859, sida 2

ome, rFotter, Yvalt); torsta anglartyget (JO-jI athan Hull, Perier, Fulton); första lokomo-1l vet (Cugnot, Trevithik, Blenkinsop, Blackett, is teorg Stephenson, Telford, Arago). Sjö-ts osträtten i Hamburg, af år I tralsundsposten, förr och nu (I 1 rekonamer i S och 4 verkets nska pe ; generalpo amarkontorets ttill poststyrelsen. -— Svenskt ultimatum postkommissarien. Königs sak. — Styrelsen f Sverges officie la kommunikationsanstalter. — Postskriptum. t Af de uti den förstnämnde bland dessa arklar till vederbörligt behjertande framställda aforismer, att icke säga axiomern, tillåta vi ss att för bättre minnes skull aftrycka fölande: Missvårda icke kronans postregale inom landet, enom a:t låta den -enskilta företagsamheten, ångåtsredarens, jernvägsbyggarens, diligenskuskens, fter behag rycka till sig dei ena stycket efter det ndra af landets posttransporter; uppoffra ieke utomlands kronans posthöghet, geiom att åt främmande makters vare sig direkta dikamen eller ombudsmannaskap hos tredje makt, öfveråta reglerandet af den utländska brefvexlingen; fordra icke att postverket, som skall vara en kuluranstalt för landet i intellektuelt och materielt häneende, äfven på samma gång skall vara en uppvördskassa för statens budget, utan var öfvertygad utt det väl inrättade postverk, som i vårt tidehvarf ån utan direkta statsanslag bära sig sjelft, är ett torverk; 4 . tänk icke att uti ett glest befolkadt, vidsträckt ch nästan fullständigt hafomflatet polarland, det nycket låga medelportot, som vanligen betecknas ned uttrycket pennyporto,, skall kunna ensamt unlerhålla ett emot tidens vetande och behof svarande vostmaskineri; s anse icke vid postföring skyndsamheten vara dess anda eller ens dess angelägnaste förtjenst; säkerhe.en är ännu vigtigare, och postliniernas regelmäsighet samt täthet erfordra större omtanka än skyndsamheten, hvilken sistnämnda i vår tid icke ens san uteblifva; G tro icke att breflådorna utgöra postverkets kärna och yppersta herrlighet; .kan allmänheten icke rätt vegagna dem, och har man ingen hand med den som öppnar dem, blifva de mera vådliga än nyttiga: på fartyg, som afgå utan konduktör till utländsk ort, och icke heller der finna andra än främmande nationers postmän, lydande helt andra postlagar, böra dessa lådor icke finnas; t antag, aldrig månadsdags-postturer för annan postföring än möjligen till ultramarinska länder; de sönderrifva på närmare håll alla veckodagspostlinier både i hemlandet och:i sådana grannländer, der fo dagligen regelmässig postföring ännu blifvit inrd. Bland de öfriga artiklarne torde särskilt böra påpekas den om svenska Stralsundsposten, eller den om sjöposträtten i Hamburg samt den. om rekommenderade bref, ett ämne, hvarom begreppet i vårt fädernesland. ännu sy es vara alltför oredigt, men af tillräcklig vigt för att böra för allmänheten noggrannt utredas. Sedan arkivet visat skilnaden emellan öppet och slutet rekommenderade samt registrerade bref, och i förbigående antydt den otillräckliga garanti, som den s. k. registreringen uti Sverge i sjelfva verket erbjuder, bifogas det råd till korrespondenter, att aldrig med posten remittera penningar eller vigtiga handlingar orekommenderade — ett åd som ingen borde någonsin underlåta att följa, — samt att, då brefvet går till utrikes ort, endast i det fall på kuvertet utsätta beloppet, att detta-är allt för vådligt stort, i hvilken händelse det måste in specie rekommenderas. — I afseende på sjöposträtten i Hamburg gifver arkivet.en något mystisk antydan derom, hurusom de fördelar, hvilka erbjudas svenska postverket genom den paragraf i förordningen af år 1832, hvarigenom ångbåtsbref uttryckligen undantagas från kategorien skeppsbref och förklaras tillhöra det regelmässiga postväsendet, hittills blifvit bortfuskade, men att en rättelse härutinnan ännu alltjemt står öppen. i Uppsatsen rörande ångbåtar och jernvägar utgör en sammanträngd, men redigt framställd historik öfver uppkomsten och fullkomnandet af den stora uppfinning, som gifvit oss dessa för menniskoslägtets utveckling så :vigtiga kommunikationsmedel, och skall säkert med intresse läsas. Likaså det meddelade svenska ultimatuna: eller promemoria, till magistraten i Hamburg, af år 1739, hvaraf man finner, att man på den tiden icke iakttog mycket krus från svensk sida mot den fria riksstaden. Af redogörelsen för postverkets finanse 1857 inbemtas bland annat: samtliga inkomsterna utgjorde 1,073,307 rdr banko och ut gifterna 1,027,225 rdr, så att nämnda år lemnat en behållning af 46.052 rdr nämnda mynt. Postverket egde vid 1857 års slut en totalbe-. hållning af 602,270 rår, hvaraf 197.841 rår då voro odisponerade öfverskott, men utaf hvilket: belopp ;Korgl. Maj:t sedermera, den 13 Mars 1858, deponerat 100,000 rår, allt banko, till förstärkande af fonden till nybyggnad och reparationer af ångfartyg. Antalet af med posterna expedierade bref utgjorde 6,055,944 st. och hade sedan år 1855 ökats med nära en million. fr nn Riksdagsmannavalen. Det nya riksdagsmannavalet för Upsala är utsatt att hållas den 9 September.