Aftonbladet – 25 augusti 1859, sida 2

kisk mössa, nerdragen öfver ett stycke af den solbrända pannan, under hvilken ett par de klaraste: och skälmaktigåste ögon, som någonsin tindrat i hufvudet på en Erins son, tittade fram. Vi skola icke behöfva mycken hjelp i det fall ni nämnt, svarade Harold Tracy; det vill säga: Om våra reskoffertar anlända lyckligt och välp Reskoffertar I upprepade deras nye bekante och bugade sig med mycken högtidlighet; reskoffertar4t,; Allra ödmjukaste tjenare! Jag anade verkligen icke något sådant. Här beror -en mans betydenhet egentligen på huru mycket bagage han medför. Hans katolska majestäts får rum i en nattsäck, mitt i en näsduk; men så är han också konung: öfver Spanien och: Indierna, och jag bara, en fattig artilleriöfverste, Patrik ODonnel, till er tjenst, mina herrar. Är det möjligt! utropade Harry Burg i det han såg sig omkring; hafven I verkligen artilleri med er? Vi hafva redan ett artilleriregemente, svarade officeren; visserligen äro icke kanonerna komna ännu, men vi få dem, ja, vi få nog dem lika väl som vi fingo musköter. Hvarifrån 2 frågade Harold, road af hans uppriktighet och glada lynne. Från fienden, sir, från fienden, svarade ODonnel stolt; det finnes knappt en musköt i armen som icke kommit på samma väg -— England föreställer sig föga, hvilka fega stackare det försett dermed. De unga engelsmännen tilläto icke det för dem så nya, och lifvande i scenen att göra dem glömska af Toms och Williams öde. De förde sin nye bekatite åt sidan, berättade för honom förlusten af deras trogna tjenare och Lönföllo. om! hans hjelp. och råd rörande bärsta sättet att få någon upplysning om hvad som blifvit af dem; S