Aftonbladet – 23 augusti 1859, sida 3

Saadis tid;) H. exe. sjelf tarjlektioner i franska språket för en protessoddå en napoleondor istimman, legationsbetjenterha taga Jektioner hös närmaste små grisetter, legationspredikanten studerar Paul de Kocks pikanta stil — på sin kammare. H. exc. har dessutom tagit med sig icke mindre än 53 . unga persiska grefvar och baroner, för att här sätta dem i skola och låta gifva dem en tidsenlig ;euro-! peisk utbildning; jockeysklubben harsskyndat I att tillegna sig dessa pikanta unga aristokräter. en välvillig cicerone skall äfven redan lärt dem vägen upp till vissa charmanta och. välbygda qvarter, belägna is baekarne på andra sidan Nötre Dame de Luoretto, och ett förekommande Lögre iäflytande har : gifvit dem tillgång till .sbakom kulisserna -på de bättreteatrarne, för att. de sålunda lättare må tillegna sig det franska-talspråkets allra finaste finesser. Detta omden persiska ambassaden. Annat storfrämmande är redan hit. anländt, dels yäntas. Prinsen af Oldenburg, en kusin till .kejsaren af Ryssland, är här redan, kejsar Alexander sjelf torde — som bekant — kunna emotses litet längre fram. En viss infantinna af Bourbon är här, äfvenledes svägerska till drottningen af Spanien, sjelf på något aflägsnare håll descendent från Ludvig d: XIV. För öfrigt synes det äfgjordt att kejsaren sjelf jeinte kejsarinnan redan om ett par dagar kommer att göra sin vanliga lilla tur till Pyrengerna. Han behöfver .hvila ut, och hvilken menniska skulle kunna stå ut med att vecka ut och: vecka in gå i generalsuniform och lagerkransad? I Biarritz. har han lof att taga till rökmössan. : Andra storheter öfvergifva oss likaledes hvar åt sitt håll. Jules Janin begifver sig till Spaa! eller är der redan; Meyerbeer har-äfven sökt denna reträtt, om det kan kallas en reträtt. Deremot blifver Alez. Dumas denna sommar hemma; hans lilla grekiska clipper Monte Christo, är visserligen lyckligt anländ tillMarseille, men årstiden är redan för långt avancerad för att nu ge sig ut på en längre sjöresa, och upptäckandet af dMedelhafvet blir då förmodligen uppskjutettillnästaår. -Lyckligtvis springer Medelbafvet icke. bort. Inom Akademien är stor vånda i detta ögonblick. En af de fyratio fåtöljerna står Iedig, och hvem skall ihan välja som den värdigaste? Den stränge juristen -hr Troplong åffekterar platsen på grund af sin afhandling om — Glucks musik, men ett.stort parti är för den vältalige pater Lacordaire. Det vore den förste munk, som sutit i franska akademien; en gång skall ju dock vara den första. För öfrigt är man — uppriktigt .taladt! mycket spänd på utgången-af denna ädla strid; den vördade patern har, som sagdt, den allmänna opinionen för sig, men blir måhända dock betunnen för kort; hr Troplong, senatspresidenten, är åtminstone tillräckligt lång, efter han nästan är alllför lång. Medan jag talar om akademiska ting, tillåt mig fästa er uppmärksamhet på den oefterrättliga nonchalance, hvarmed vissayde flesta, publicistiska organer härstädes oupphörligt och systematiskt behandla det arma Sverge och allt hvad; dertill hörer! Icke derför att min klagan skulle, något hjelpa, men derför att det i sanning. är hög tid att man söker skingra den illusion, mån gör till orakelspråk allt hvad som skrifves och dikteras af franska tidningar. De flesta blad härstädes hafva nyligen hvar på sitt vis redogjort för Cönservatoirens stora årsexamen och ett par icke obekanta svenska sångerskor hafva dervidäfven, såsom elever vid nämnde institut, blifvit nödvändigtvis omnämnda, men min Gud huru! Mamsell Eneqvist, hvilken erhöll ett accessit, har visserligen undgått att blifva, strängt taget, misshandlad, några hafva till och med omtalt henne med ett oo loford, ehuru hon af dem blifvit speciferad som elev från — Skottland (i stället för Gottland!) Deremot mamsell Hebbe, (eller som hon här skrifves Hebe), hvilken åter af åtskilliga tidningar blifvit Kallad danska, -hur har .hon i allmänhet blifvit behandlad! Ett visst illustreradt blad, mycket allmänt spridt, tyvärr alltför allmänt spridt, bar hos SA icke funnit annat, värdt sin uppmärksambet, än. hennes toilette-decolletee, och när den ärade referenten skrifver om sångerskan, omtalar hån hennes succös de — formesi Det är ;på detta sätt man här absolverar allvarsamma saker och det är dylika konstförståndigas. omdömen man kommer till Paris för att aspirera,som stestimonier för sin artistiska utveckling! — Jag har nyligen i ett annät blad på platsen läst en artikel om fru FTaglioni, i anledning af hennes utnämning till inspektris för hela den franska ; baletten; hon naturligtvis, hvars rykte är spridt för snart ett halft sekel sedan, omtalas med den största underdånighet, men då Man Kommer in på hennes biografi, få vi veta, att hon är dotterdotter af Sverges på sin tid största tragiska cådespelareysden berömda mr Kastionn. Det hörer ej precist till samma , kapitel, sor det om :den olyckliga unga danskan .mademoiselle Hebå, rhen till genren hörer det. P.S, Med afseende på festen -den 14 rekommenderar jag åt er följande hufvudpunkter: den dilla prinsen, -skyldrande för söta pappa -med ssin -korporaålsabel och sedan denna iätressanta scen, då kejsaren på Vendomeplatsen tog honom till sig i sadeln och lät honom sålunda till häst. figurera för trupperna och folket; vidare Mac Mahon i sin släpmössa, medan alla .de andra. marskalkarne voro i full gala, de 40 österrikiska kanonerna och de 4 tagna fanorna, deribland den med påskriften Prinsen äf Vasa, ändligen zouavernas långa tambourmajor! Jag kan försäkra att den konstprestation, denne man utvisade i att kasta sin bäton högt i vädret och åter attrappera den; Körde 4till. defileringens :glanspunkter och det var säkerligen mera, än blott ett skämtsamt infall, då någon ur menniskomassan dervid utropade: Dieu de dieu! när en fransk tambourmajor kan åstadkomma dylikt häxeri, hvad skulle då icke en fransk marskalk förmå med sin baton? , Nr — Ro JS At roma ST JR ER AN 7 FR