Aftonbladet – 20 augusti 1859, sida 2

anse det klokt och välbetänkt att begagna lokaler, som stå lediga; att försälja eller för andra nyttiga och behöfliga ändamål använda de hus, som på detta sätt blifva helt och hållet disponibla; vi måste betrakta det såsom en god hushållning, att öka fattigvårdens tillgångar, genom de medel, som på detta sätt vinnas, och att bespara fattigvården utgifterna ör. administrationex och underhållet af tre helt och :hållet försvinnande fattighus. Insändaren säger, att det nu föreslagna sammanslåendet utgör första steget för att framdeles kunna tillvägabringa en fullständig centralisation. . Vi. deremot tro, att hufvudstadens röstegande innevånare ha sin fulla frihet att taga i öfvervägande. och sskärskåda: balten af hvarje förslag, som framdeles kan blifva väckt. och att de på intet sätt binda sina händer genom det beslut de fatta med afseende på det nu föreliggande förslaget, -som gerna kan betraktas i och för sig för hvad det är. Det är vidare att märka, det alldeles ingen föändring föreslås i. fattighjonens behandling. hvarföre : heller ingen rubbning genom bifall till förslaget komme att ega rum uti fattighusens karakter, att bilda en medelväg mellan den centralisation och distribution, som ins. med rätta ansett dem göra. Detta är i vår tanka en af förslagets vigtigaste punkter, och det skadade ingalunda om församlingarne vid det bifall, som vi hoppas de skola lemna åt förslaget, fästade det. uttryckliga förbehåll, att ingen inskränkning får ega rum nti bjonens fulla frihet att hos vänner och bekanta söka genom arbete fylla de behof, som icke kunna fyllas genom det ringa understöd fattighuset lemnar. Vid sitt försök att bevisa den nog underliga satsen, att indragning af tre fattighus skulle för fattigvården -medföra ökade kostnader, återkommer ins. ånyo till. det af ingen föreslagna fattigpalatset. Fan talar dessutom om enchel hop bestyr och lokaler, sont i alla fall skulle erfordras för hvarje. församlings fattigvård .och hvaraf följden förmenas vara, att ingen besparing i administrationskostnad skulle uppstå, utan snarare tvärtom, Vissa af dessa bestyr tillhöra emellertid försörjningshusen, andra ha med fattighusen ingenting att skafta, såsom; t. ex. soppkokningen, hvilken verkställes af privatpersoner i deras egna 1okaler, från hvilka de också utdela den tillredda födan mot poletter, dem fattigvården utdelat. i .å ; Ins. söker slutligen skrämma ifrån bifall till förslaget genom den hänsyftningen, att det redan gjorda försöket i centralisationsväg, sammanflyttningen af de båda södra församlingarnes försörjningshjon, skulle ha slagit mindre väl ut, enär kostnaden för hjonen nära fördubblats efter sammanslåendet. Ins. uraktlåter likväl upplysa att denna sammanslagning var förbunden med införandet af en helt ny disciplin för hjonen, så att de erhålla sina nödtorftiga -behof fyllda inom inrättningen. hyaraf åter följt att man ansett sig berättigad att förhindra dem att, såsom tillförne, gå uti: staden och. besvära allmänheten med tiggeri. Detta förklarar lätt hvarföre hvarje försörjningshjon på söder efter sammanslåendet kostar dubbelt mot förut. Men förändringen ha också medfört den helsosamma verkan, ati hjonen, som icke utan verklig nöd låta instänga sig på inrättningen, till antal betydlig minskats, så att t. ex. Katarina församlingshjon, som förut ofta voro 120, 130 och der öfver, efter förändringen ingen gång uppgåt till 90.Exemplet af försörjningshjonens sam manförande är således ingalunda tillämplig på nu förevarande fråga, och vi tro att de resp. församlingarnes röstegande invånare handla i sitt eget och i kommunens intresse, om de gifva sitt bifall till det väckta förslaget Upplysningsvis kunna vi nämna, att Jacobs och Johannis församlingars fattighusdirektion som är en bland dem, som skulle å sitt fattighus mottaga en annan församlings under hållstagare, redan förklarat sig för sin del till styrka förslaget. RER