Aftonbladet – 18 augusti 1859, sida 2

vändig för att förestå den medicinska terminologien. De till en mera vidsträckt humanistisk bildning hörande vetenskaper anse komiterade böra för en :blifvande läkare sättas rummet efter naturvetenskaperna. En grundligare insigt i de sa gande: haturhi storiska vetenskaperna tro komiterade väl egna sig att efter föregående gruhdlig elementarbildning uppväga eni alla fall råera ytlig bildning i sådana kunskapsarter som filosoiens historia, antropologi och psykologi eller illmän flosofi. Dessutom; säga komiterade; torde det icke vara skäl att till fördel för det ringa fåtalet blifvande vetenskäpsmän ex orofesso, hvilka väl i alla fall icke underlåta att skaffa sig en mer: mångsidig och djup bildning, uppoffra den stora majoriteten blifvande praktiske läkares tid. — Således föreslå komiterade röfande denna fråga: Att för inskrifning i medicinska fakulteten och således till börjande af medicinska studiikursen må fordras: 1. att hafva aflagt fullständig studentexamen eller sådana prof som möjligen i framtiden komma att sättas i dess ställe, samt dervid erhållit minst betyget approbatur i latinska och grekiska språken; 2. att derefter hafva aflagt antingen mediko filosofie kandidatexamen och dervid erhållit åtta betygsenheter samt betyget approbatur: i latinska språket, botanik, zoologi, matemaik, fysik och kemi, börande de två fyllnadsbetygen utgöras antingen af högre betyg i nyssnämnda sex obligatoriska ämnen eller också af. betyg i historia och teoretisk filosofi, så att summan blir full; eller också Hafva aflägt filosofie kandidatexamen och antingen dervid hafva erhållit. betyg i hvart och ett af nyssnämndacsex obligatoriska ämnen eller sedermera genom särskilt förhör visat sig hafva förvärfvat sådana insigter som svara deremot., Vidare redogöra komiterade utförligt för sina åsigter om lämpligaste sättet för medicinska-studiikursens ordnande och afgifva ett fullständigt sehema deröfver. I afseende på huru de yttre förhållanden, som röra samma undervisning, böra ordnas, på det att. densamma måtte fritt och obehindradt kunna utveckla-sin fulla kraft och således för stat och samhälle, för lärare och lärjungar medföra största nytta, uttala komiterade sin öfvertygelse att-de medicinska studierna och examina böra bedrifvas: och försiggå vid eft och somma fullständiga läroverk. De skäl, -på hvilka denna öfvertygelse grundar sig, äro: att det för vetenskapens lif nödiga sambandet kan knappast och endas ofullkomligt vinnas utan lärarnes samboende på samma ställe och bärigenom möjliggjord gemensamt begagnande af alla till denna forskning och undervisning hörande ound: gängliga hjelpmedel; att den medicinska ve tenskapens skiljande i teori och praxis äl olycksbringande-och orimligt: att endast vic ett fullständigt medicinskt läroverk ensidighe och förfall i undervisning. och studier kunn: förhindras, derigenom att lärareantalet blifver tillräckligt och disciplinernas mångfald behö rigen iakttagen: att-derigenom att lärjungarne få fullgöra hela sin kurs vid ett och samme läroverk kursen förkortas och-dermed före nade kostnader förminskas; att då samman hanget mellan teori och praxis icke: afbryte urider hela kursen, härigenom förebygges der eljest uppkommande ölverskaltningen af en dera riktningen; slutligen, att sålunda skull förekommas olägenheterna deraf, att eleverna: pröfning icke förrättas af samma lärare son deltaga i undervisningen. (Forts.)