Aftonbladet – 17 augusti 1859, sida 3

en landsbygd mea storre bade Ulltfreassallelse och saknad. T—m. —LLAL Om osäkerheten å kongl. Djurgården och om åtskilligt annat. Till redaktionen af Aftonbladet. Så går det när man röret vid menniskornas heligaste intresse, vid sjelfva kassakistan Insändaren af detta hade benäget fått plats i Aftonbladet för en liten uppsats, hvari han erinrade of jätskilliga rån och våldsamma uppträden å Djurgården tech om landshöfdingeembetets i Stockholms län fåfänga försök att förmå de rika egarne af Djurgårdens villor att lemna en liten årlig tribut till underhåll af en ökad polisstyrka, som kunde trygga deras eget och deras hyresgästers lif och egendom. Härpå hafva några Djurgårdsboer, fått i Aftonbladet för sistlidne forsdag infördtett svar, hvari de förklara sig anse de anförda exemplen på osäkerheten å Djurgården icke just häntyda på någon stor oordning derstädes. Då faller det sig så illa för dessa Djurgårdsboer, att i samma vefva med deras svaromål inträffar ett storartadt slagsmål med åtskillig blodsutgjutelse midt ibland dem, och så ankommer jemväl:i desamma dagarne från utlandet. en konstberidare; hvars namn återför i minnet huru-en hederlig riksdagsman blef en afton å Djurgården så länge slagen, tills hån var sahslös och hade flera sår. Men sådant der är icke någon synnerlig oordning för deprotesterande Djurgårdsboerna,; och i alla fall trösta de sig med att man kan bli bestulen och mördad äfven i Stockholm, fastän der finnes mera polis! :E1jest tycks väl häraf följa, att då i Stockholm den temligen talrika polisstyrkan är otillräcklig, så skall den vara detta i ännu högre grad på den vidsträckta Djurgården, der två stackars ensamma poliskonstaplar promenera. Frågan är dock hufvudsakligen denna: Skall Stockholms kommun vidmakthålla allmänna ordningen å hela k. Djurgåtden, elter skall någon annan göra det? För Djurgårdsstaden tillkommer denna skyldighet ovedersägligen öfverståthållareembetet, men med den öfriga delen af den vidsträckta domänen har, lika uppenbart, detta embete ingenting att skaffa, Insändaren har redan i sin föregående uppsats sökt visa, att deticke heller kan begäras att Danderyds skeppslag — hvartill Djurgården, utom den ss k. staden, i judicielt hänseende hörer — skall: bekosta en särskilt polis för. denna i de flesta andra afseenden alldeles fristående och från skeppslagets intressen skilda del deraf. Insändoren vidhåller således att Djurgårdens invånare böra sjelfva bekosta eller åtminstone bidraga till sin polis. Kanske Djurgårdsboerna, vilja att Djurgårdens styrelse skall hålla polisen vid makt, eftersom den uppbär tomtören? Ja, hvarföre icke, om tomtörena då höjas i mån af Djurgårdskassans på sådant sätt stegrade utgifter. Nu betalas för rättigheten att bebygga och innebafva de på somliga ställen ganska vidsträckta tomterna en spottstyfver. Insändaren skall taga sig friheten erinra dessa Djurgårdsboer, som ingenting vilja göra för den allmänha ordningens upprätthållande och med hån bemöta talet om att konungen borde upphäfva upplåtelsebrefven:att tillexempel. för Framnäs betalas årligen ej. mer än--20 rdr bko, för Skansen 16 rdr-32 sk:, för Novilla 25 rdr, för Pohlsro 20 rdr, för kapten Falks egendom 10 rdr, för Franska värdshuset 16 rdr, för : grossbandlaren Manns tomt 8 rdr; för Silfverbergska huset 14 rdr, för Rosenvik 16 rdr, för Weylandts villa 10 rdr, för den vidsträckta Waldemärsudden 3 rdr 16 sk., för Listonhill 20 rdr, för Eolskulle 7 rdr 24 sk., för Täcka udden 10 rdr i tomtören o. s. v. Tro Djurgårdsboerna icke, att Djurgårdskassan skulle kunna få mångdubbla beloppet af dessa, år 1844 officielt uppgifna och efter all sannolikhet ännu oförändrade tomtören, om de förmånliga tomterna af konungen upplätes åt andra personer? Men Djurgårdsmagnaterna äro bortskämda af myndigheterna, som göra allt för dem, utan att få någonting annat tillbaka än ofvanuppgifna styfrar. Konsiderationssystemet grasserar också inom Djurgårdsstyrelsen, så att de gröfsta eluderingar af upplåtelsevilkoren få opåtaldt -passera. Insändaren åberopar som bevis härå Djurgårdsbrunn. t denna-brunnsinrättning är upplåten en areal af nära. femton. tunnland i en af de vackraste bland alla Djurgårdens: vackra: nejder. För denna betydliga jordvidd, redan år 1843 taxerad till 7000 rår bko, lärer icke-betalas större årlig afgift än cirka 100 rdr rgs, eller just så mycket som-nuvarande innehafUREA TRES NE AE BIR TRE ERIKA YST EIA EES DTS , : . z i Visserligen ej, svarade kaptenen; men