Aftonbladet – 17 augusti 1859, sida 2

Article Image
itom de gränser som hMittills utgjort hennes gentliga verksamhetskrets, i hennes uppfotran ingå elementer, som bibringa henne reda förståndet och logik i resonnementet. RR En utflygt till-Dalarne ir i våra dagar Jättare gjord, än man för io år sedan körmat föreställa sig. Man kommer från Stockhölm till Falun på 17 till 18 immar, och har ändock haft ett par timmars id att se Gefle. Och man har i Falun: en rod utgåhgspunkt för en resa åtminstone till Österdalarne. De dagar, söm förut åtgingo för att komma öfver Westerås in i Dalarne: på en väg som i. alla årstider och all slags väderlek var svår att befara, äro inbesparade och kunna användas på hvad som är mera illfredsställande att se än de moar, i hvilka dalkarlens kärrhjul sedan århundraden plöjt störidigt samma spår söderut till Mälaren. Sjöresan från Stockholm till Gefle erbjuder naturligtvis föga af intresse, utom skärgårdens naturskönhet utanför Waxholm; trafikens liflighet-när goda. vindar, sätta segelfartygen i gång, samt den tilltagande-både snabbhet och beqvämlighet, hvartill vår ångbåtsflotta utvecklat. sig. .-Gestriklands kuster visa sig lika låga som Uplands; :Vid inloppet till-Gefle finner man .sig redan vara i Norrland, trävaruhans delns och. sjöfartens land. De i Stöckholms hamnar temligen sällsynta tremaswarn2 träffas bär i relativt större antal, och så allt framgent kuten utefter åt nörr. Sjelfva hamnen, Gafvelåns--utlopp,-kan -mottaga tremastade skepp, men-är väl smal, så att de längsta ångfartygen; Sten Sture och Chapman, ej kunna vända derinney utan gåvin baklänges. Emellertid-upprensas nu en annan hamn till större dimensioner; — Ytterst ut: vid.hamnen ligger en ångsåg — Skeppsbron: med-varfven utgöra en betydlig sträcka; sjelfva staden är ock utsträckt: på längden och slutar moten ny parkanläggning vid ån, väckrare än man kunde vänta vid en så låg kust och väl värd att se, antingen man kommer från hufvudstaden eller från de norra landskapens-storartade na-turskönhet. : Några siffror ur officiella handlingar må tjena till antydning hvad. Gefle som handelsstad lofvar att blifva i framtiden. Folkmängden var år: 1795. blott 5730, år 1825: 7425; år 1855: 107198, och 1859: 115591. Stadens skeppsflotta steg 1795 till-3523 lästers drägtighet, 1825 till 6743; 1857 till 13,709 läster: Hufvudstadens skeppsflotta hade under de 62 åren sjubkitfrån 19,511:-läster till 14,961, Göteborgs hade stigit från 9370 till 20,545. I de till utrikes. sjöfärt begagnade fartygens lästetal täflar Gefle-likaledes-med hufvudstaden, men står visserligen långt efter iinoch utförda varors tullvärde, så ock i inrikes sjöfart. 2 Staden har i alla fall ännu blott niondedelen af hufvudstadens folkmängd, och dock har den förr än denna fått en jernväg ut från sina tullar. Gefle-Dula-Fersegen går ut från stadens skeppsbro utanför de nordliga qvarteren och parken; den följer i vestlig riktning dalslättens norra rand till Storsjön samt kröker kring dess nordliga vikar till den rika bygden kring Ofvansjö och vidare åt sydvest till Storviks station i Thorsåker (den fjerde från Gefle). Så långt är jernvägen anlagd i bebygdatrakter, der någon trafik äratt påräkna från båda sidor. Sedermera har den ännu till Robertsbolm, i nordvestlig riktning, några jernverk i närheten; Men från denna station, ett par mil långt åt vester, går den mestadels genom ödsliga skogsmarker; förbi små sjöar, hvilkas stränder hittills knappt sett en-mensklig -bostad. Den tår vid Robertsholm en höjd af omkring 570 fot öfver hafvet, vid sjön Ryggen ända till 705 fot, men-sjunker sedan hastigare mot Korssnäs, som ligger vid sjön Runn, omkring 350 fot högt. Nära Korssnäs börjar åter odlad bygd och fortfar en half. mil. .till Falun. , Sydöstra hörnet af Dalarne, innehållande flera af landets bättre bygder, harhärmed i det närmaste gått miste om och. gått förloradt för jernvägstrafiken. Men vägens anläggare hafva närmast-afsett att finna den kors taste och minst kostsamma väg till den ort i Dalarne, som var eller förmodades blifva utgångspunkten. för. provinsens:rörelse; och svårligen kunde någon annan sådan träffas än Falun med det närliggande Korssnäs...Jernvägen är 8 mil lång, omkring 2 mil kortare än de landsvägar, som föra från Gefle till Falun, deråf den längsta genom förut nämnda bättre bygder. Den har kostat 6millioner rdr rmt. ———— —rpsvems

17 augusti 1859, sida 2

Thumbnail