Aftonbladet – 16 augusti 1859, sida 3

8 3 ert dygnet derefter blef dödsoffer. Den sjuka hunden dödades samma dag han vållat förenämnde olycksfall. BLANDADE ÅMNERN. Armstrongs kanon. Uti 5:te häftet af, Krigsvetenskapsakademiens tidskrift för innevarande år förekommer en artikel rörande ett anförande af understatssekreteraren Peel uti underhäset, gående ut på att visa huruledes den af mr Armstrong uppfunna kanonen icke allenast skall göra epok inom atillerivapnet, utan äfven komma att icke mer eller mindre än omhvälfva hela krigskonsten. Tidskrift i sjövä sendet anmärker nu, att emot detta tal och synnerligen mot deri yttrade åsigter hafva flera engelska militärtidskrifter uppträdt; sålunda inhemtas t. ex. ur sNaåval Military Gazette, att många vapnets män icke allenast ej gifva uppfinningen samma vitsord som general Peel, utan anse den ännu långtifrån ega alla dessa vidt utropade, utorhordentliga egenskaper; och anses det ej otroligt att så stor vigt åt den blifvit gifven, för att motväga den stora, ehurumera sansade tilifredsställelsen öfver de faktiskt lyckliga resultater, som på andra Sidan Kanalen blifvit vunna i samma syftning. — En köpman i Berlin har utom andra änhdanålsenliga Panamahattar för liebbabrar af dyra ar-iklar äfven till salu sådana hattar, som kosta den betydligheten af 300 thaler. För icke länge sedan kom en herre in i magasinet och begärde att få se på en sådan hatt. Hatten framlemnades Bböredvillisast; herrn tog densamma i handen, betraktade den :n stund och frågade sedan: Ja, men hvar äro hå: len? Köpmannen trodde i sin häpenhet att varan, i trots af sitt höga pris, ändock icke vore tillräckligt ikta och att de saknade hålen vore ett märke för xännare. Han begärde derföre på det enständigaste stt få upplysning och erhöll densamma ined de orlen: Jag menar hålen, genom hvilka den öxe, som ir nog dum att köpa en sådan hatt, skall sticka ut sina horn. — Professor Stabl i Berlin försvarade nyligen fastighetsegarnes företrädesvisa rättighet att deltaga i represeptationen från katedern med följande ord: Mina herrar, om innehafvarne af större fastigheter på landet företrädesvis äro berättigade att inträda i representationen, så är detta icke något privilegium, utan de äro kallade dertill af det skälet, att de till så vidsträckt omfång ärö intresserade i statens och landets öde. Ett privilegium skulle t. ex. det vara, om blott adelsmäns söner kunde bli officerare eller tjenstemän. Ty för att bli officer eller embetsman, dertill behöfves det qvalifikationer; men representanten behöfver inga qvalifikationer. — Kalkjuset. Fråmför parlamentsbyggnaden i London brinner sedan flera nätter, i stället för gaslågor, ett enda så kalladt kalkljus. Med andra ord: Den bekanta apparaten; hvarigenom väte och syre ur flera rescrvoirer inledas såsom knallgas i ett gemensamt rör, öfver en roterande kalkeylindör,; hvilken bringas till glödgning, användes åter såsom lysmedel; Det är ännu blott ett problem. Ljuset är i sjelfva verket utomordentligt starkt; det upplyser hela platsen och de omkringliggande byggnaderna ända upp till taklisterna, ja, till och med urtaflan på det höga tornet, förmedelst en nedanför anbragt reflexionsspegel. I stället för ren vätgas användes vanlig lysgas, i lika qvantiteter blandad med syrgas. Kalken förvandlas till marmor. Vid denna förbränningspröcess utvecklas icke några illaluktande gasarter. — Jätteångaren Great Eastern är nu snart färdig att gå till sjös. En hel legion arbetare är sysselsatt med att få den fullbordad till den 4 September, hvilken är den dag, på hvilken arkitekten Scott Russel kontraktsenligt förpligtat sig attafleverera fartyget i komplett skick; för hvarje vecka, som öfverskrider denna däg, får han plikta 10,000 . Däcken och taklaget äro färdiga; till det sistnämnda ha åtgått 70 tons hampa och 30 tons jerntråd. Ånkarne, 16 till antalet, väga från 1 till 7 tons, hufvudankaret 25 tons. Framdelen af fartyget är försedd med tre jerndäck, som intaga en qvadratrymd af 8000 qv.-fot, äro 120 fot långa och kunna lemna skydd åt 3 a 400 man. När fartyget går med full ingkraft (12,000 hästars kraft), kan det skära det största linieskepp af trä midt itu. Det har vigt af 30,000 tons (60,000 centner) och kan med sina 10 maskiner, hvilka dagligen förbruka 250 tons-kol, göra en fart af 22 å 23 eng. mil i timman. Det kan lessutom föra 12.000 qvadratyards segel. Utgifteraa för dess fullbordande uppgå enligt kontraktet till 125,000 . — Väpnad neutralitet En metodist, välbekant rör sin antipati mot alla berusande drycker, hade sillkännagifvit att han ämnade predika i en trakt, veryktad för sin omåttlighet. Som , det allmänt antogs, att hans anmärkningar hufvudsakligen skulle blifva riktade emot innevånarne i det distrikt der han skulle predika, så hade flera kända öfversittare låtit förstå att de ämnade gifva honom ett godt kok stryk, om han försökte på att röra vid ett ämne, som de med skäl ansågo för ömtåligt: Den utsatta dagen kom, och presten uppträdde på sin plats. Uppkommen på predikstolen, afkastade han rock och väst, blottade sina starka armar och sitt herkuliska bröst, upphof sin röst och sade, att han hört att flera vora närvarande, hvilka hotat honom med stryk; han hade visserligen. många vänner, som vore beredda och villiga att skydda honom, men ehuru han icke var ätskare af att slåss, så, om det just skulle så vara, vore han nog beredd; dock, som han önskade att predikan icke måtte blifva störd, önskade han att affären skulle uppgöras innan mötet öppnades. Således,, sade han, om det finns någon här som tror sig kunna rå på mig och längtar att försöka det, wrde han nu hafva godheten att stiga fram. Jag skal! grundprygla honom med samma lätthet som g nu lyfter brodern Smith. I det han sade detta, rattade han tag i en åhörare, som stod vid sidan af honom, lyfte honom upp från jorden och höll honom framför. sig på rak arm. Denna kraftutveckling förekom hvarje demonstration från hans -fienders sida, och mötet fortsattes tan att afbrytas. — Sedan Englard och Turkiet gjort invändningar mot gräfvandet af Suezkanalen, har en fransk ingeniör Bretonniere erbjudit sig att medelst ångmaskiner lyfta ckeppen i vattenbehåliare, hvilka på en jernbana med fem spår dragas med lokomotiver äfver landtungan och på den andra kusten genom der varande ångmaskiner åter nedföras i sjön. Dessa förrättningar vill han åtaga sig utföra med en kostnad af 58 millioner francs, då deremot kostnaden för kanalens anläggande beräknas till 300 millioner francs.