Aftonbladet – 12 augusti 1859, sida 3

B PE MR YT 0 GUN ER LITTERATUR. Geografi för Elementarskolor af O. E. L. Dahm. Med kartor och träsnitt. Kalmar. Tryckt hos Otto Westin. Bland de försök till läroböcker i svensk historia och allmän geografi, som utarbetats för folkskolan och elementarläroverkens lägre klasser, intaga utan tvifvel de af rektor Dahm i Kalmar första rummet. De starka sex å sju uppagorna (10 å 20,000 exemplar hvardera) på den korta tidrymden af tolf år bevisa bäst, att författaren förmått uppfylla den ytterst svåra uppgiften att skrifva både underhållande och lärorikt för folket, samt att, hvad som är för bildningen af särdeles vigt, liksom Berlin, tränga till nationens praktiska förstånd. Recensenten har med nöje erfarit, att många, äfven af den äldre allmoge, som i. sin ungdom icke inhemtat mer än en ytlig katekesundervisning, med ifver och tillfredsställelse studera på gamla dagar Dahms svenska bhistoria och geografi samt Berlins naturlära. Hvarje vän af folkets upplysning gläder sig naturligtvis häråt, och den stora framgång söm dessa båda populära författare vunnit bör frammana förmågor att äfven i andra grenar af vetande söka tillfredsställa folkets begär efter nyttiga kunskaper. Det arbete af Dahm som vi nu anmäla är dock, som titeln angifver, icke skrifvet för folkskolan, utan för de högre elementarskolorna; men vi ansågo oss böra förutskicka några ord rörande författarens föregående verksamhet, för att kunna från säkrare ståndpunkt bedöma honom. Vid genomläsandet af denna lärobok i geografi finner man öfverallt samma klara, grundliga och underhållande behandling af ämnet samt den, om vi så få uttrycka oss, enkla kärnfulla och ärliga svenskhet i framställningssättet, som karakteriserar författarens arbeten för folkskolan. Under tjugoärigt skolarbete har han funnit att geografien i den gamla skolordningens dagar var ett af de ämnen, som vanligtvis i skolans lägre afdelningar hade temligen riklig tid sig anslagen) men att resultaterna af undervisningen icke vore de åsyftade; man läste namnrika läroböcker, redogjorde försvarligt för större och mindre ,kursei, men det inlärda glömdes snart, och den afgående ynglingens geografiska kunskaper voro vid lärotidens slut vanligen icke fullt tillfredsställande. Och hvad var väl orsaken till detta missförhållande, om icke våra för öfrigt goda geografiska läroböckers för rika innehåll, af hvilket åtskilligt är sådant att det icke åekefuer upptaga skolans tid och krafter, emedan det icke kan länge ibågkommas. Författaren säger derföre mycket riktigt i företalet: 1skolan torde ingenting böra inläras, som icke är nödvändigt, och som icke kan sitta qvar, såvidt det icke !eger en bestämd förmåga att bidraga till sinnets förädlande eller till detta ankeförmågans städande och redande, som ensamt eger pedagogiskt värde, och utan hvilket det faktiska vetandet är föga värdt. Vid anken härpå och att 1857 års skolstadga inkränkte lärotiden för geografien, kom förfataren att fråga sig med huru litet geografiskt vetande skolan skulle kunna vara belåten, Svaret blef: den lilla antpråkslösa lärobokp,, om hvilken är fråga i denna anmälan. Vid jemförelse med andra för elementarskoorna utgifna läroböcker i geografien finner man att författaren ur texten utlemnat en hel hop statistiska siffertal, en mängd intrasslande eskrifningar på bergutbredningar; flodkrökningar, riksgränser m. m., som väl kunna läas utantill ur boken, men rätteligen böra inmtas på kartan. Vidare har han uteslutit