Aftonbladet – 10 augusti 1859, sida 2

Ni skulle i sanning vara svår att tillfredsställan, sade bodens egare, om jag ej kunde uppfylla er önskan. Jag har ett otaligt förråd af Toledooch veritabla Damascenerklingor, med det välkända märket och verser ur koran i guld, inbrända på dem; jag har dolkar af de yppersta vapensmeder i Italien och en hjelm och sköld i hautrelief af Benvenuto. Gentlemafinen skakade på hufvudet. Kanske önskar ni något venetianskt arbete ?n Nej, engelskt. Engelskt! upprepade mannen i en ton, som uttryckte -en god del minskad aktning för främlingens omdöme. Engelsmännen hafva, så vidt jag vet, ej producerat någonting af värde i den vägen, utom sina reffelvössor. Jag har en fogelbössa från en af teras bästa fabrikanter. Talaren steg upp, gick långsamt till ett örn i boden och tog fram en äkta Manton Tån n af vapenpyramiderna samt räckte len åt sin gäst, som handterade den med en ännaremin. Stocken är för tung., anmärkte han. Horace Vernet bjöd mig tusen francs för !eno, sade Michael; men jag säljer aldrig ågonting. Jag vet att ni icke gör det, svarade spaioren, i det han lade bössan på disken, och detta är ett synnerligen lyckligt förbållande för mig, ty det ger mig visshet att jag skall finna hvad jag söker . Hvad i allaj helgons namn är då det? frågade den förre otåligt. En luftbössa.n : Vid detta ord oe pen Michaels ansigte en lätt förändring; pupillerna i hans genomträngande, grå ögon-drogo sig tillsammans ech han drog ned mundgiporna,